Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 Adolf Noreen.
"lätthanterlig" > "tilljänglig" > "förtrolig". Visserligen kunde
man också tänka på att föra aande till isl. då "tjusas", "ta
starkt intryck av" (jfr gr. fiaéo/mai "beundrar"), dáinde
"under", "beundran", dágiarn "mottaglig för intryck", dar
"gripande", "obehaglig", "behaglig", dálegr "ynklig", "dålig" (som
av Gislason föres till tuon, dön, detta väl med orätt). Men
härigenom vinner ø-vokalen i den fsv. fårmen donde icke sin
förklaring, ock detta o uppträder alltför åfta, för att man
skulle kunna med själ fatta detsamma såsom varande det i
y. fsv. stundom förekåmmande beteckningssättet för det av ä
utvecklade å-judet. Danae bör väl därför uppfattas som part.
"jörande" av dön, tuon, men har i motsats mot dessa
västger-manska farmer ock fsv. donde bevarat den ursprungliga
pre-sensvokal, som uppträder i gr. rl-fiq-jui, fsl. dej p, lit. demi;
jfr också e-vokalen i lat. perf. fé-ci, gr. aor. s-fiy-na. Med
förhållandet donde: aande jfr ock isl. próndr (part. pres. av
proa-sk på samma sätt som bonde <: *bo(u)nde av fsv. böa, se
vidare Gesch. d. nord. spr. § 235) iprándr, vilken sednare
farm av Falk (Arkiv Yl, 113) härledes ur próandr (finnes
denna farm i literaturen?) med tilljälp av en judlag 6a >. a,
vilken liksom den därsammastädes postulerade judlagen úa .> ó
(i búande: bondel) uppställts utan närmare motivering ock
utan hänsyn till frågans mångsidigt invecklade natur. Att
dessa s. k. judlagar stå i bestämd strid med de språkliga
fakta, har redan tillräckligt klart uppvisats av Wadstein
(Fornnorska homiliebokens ljudlära, s. 65 not), varför jag
här äj torde behöva närmare inlåta mig på frågan.
Fsv. diirligha m. m.
Fsv. durligJia (Didr.) = dyrligha är inträssangt såsom
ett eksämpel på det avjud, som visar sig i mit. dw(e] "dyr",
mht. tur "värdering" i förhållande till fht. tiuri, ägs. déore,
isl. dyrr (som finskt lån från urnordiskan tiuris)] jfr om de
tyska orden Kluge, "Wtb.4 (under bedauern). Fårmen i Didr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
