Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det latinska pron. quidam uttrycka vi med en viss.
Ordet har naturligtvis hos oss sin betydelse efter det tyska
ein gewisser, som själv lånat sin pronominella betydelse från
det romaniska språkbruket. I franskan nyttjas un certain
på samma sätt, däraf också eng. a certain] medeltidslatinet
har certus (se Du Gange), och redan i det klassiska latinet
förekommer certus stundom nästan med betydelse af quidam,
t. ex. Cic. Verr. 2.52. I några trakter af Tyskland har man givit
den ifrågavarande pronominella betydelsen åt ett synonym till
gewiss, nämligen sicher. Sanders WB. anför an einem
sicheren Ort i samma eufemistiska användning som
motsvarande fras har hos oss. Holländarna säga allmänt zeker
för en viss, un certain. - Hur gammalt det pronominella
en viss är i svenskan kan jag ej noggrant uppgiva. Det
användes af Serenius 1734, men anföres ej af Jonas Petri
Gothus 1640 vid översättningen af lat. quidam. I vår bibel
finns det icke. Ej häller träffas i Tyskland ein gewisser fore
reformationstiden.
tervus’; Ihre nämner sjelfsvåld och sjelf svåra som biformer. Man tanke sig
det uttal af rd, som förvandlat vårdnad till vålnad, och det uttal af själf
s-våldig, som Columbus, Ordesk. 55 anser riktigt: själsvållig, så blir afståndet
ringa. - Vår bibel talar 5 MB. 21. 18 om "en sjelfsvyrdirig och ohörsarn
son, som faders och moders röst icke lyder". Luther har här eigenwillig,
Vulg. contumax, hebr. ""l^TlO. Härmed kan jämföras Syr. 30. 8: ett agalöst
barn varder ovyrdigt (Luther muthwillig) som en otam häst. Hos Rietz
finner man sjalsvörding ’en som gör som han vill, af blott eget tycke’.
Aasen översätter det norska sjolvvyrdna med 1) Selvagtelse, 2) Selvgodhed,
Indbilskhed. - De nordiska språkens beroende af tyskan i fråga om
sammansättningarna med själv intygas även genom det förhållandet, att i de fall
där tyskan har eigen- för selbst-, också svenskan vanligen hareøen-: jfr fc. ex.
egennytta t. Eigennutz (men eng. self-interest); egensinne t. Eigensinn (eng.
self-will) jfr det i Laur. Petri postilla förekommande på inhemskt sätt
bildade sjelfsvilje); egenmäktig t. eigenmächtig; egenkärlek t. Eigenliebe (möjl.
bildat efter roman, amour propre etc.); egennamn t. Eigenname (efter lat. nomen
proprium); egcnrättfärdig t. eigenrechtfertig (eng. self-rightcous). I alla dessa fall
har också danskan formerna med egen-.
Esaias Tegnér.
I förra delen av denna uppsats, här ovan s. 166, rad 10 bör -ne rättas till -na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
