- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
334

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 Esaias Tegner.

ställningar där vi skulle använda hvilken, t ex. AG. 18. 7
och kom uthi ens mans htms som heet Justus, then ther war
en gudfruchtig man, hvilkens huus var hårdt vidh synagogon.

Från vårt medeltidsspråks synpunkt kan detta
1500-talets den där lätt förklaras såsom innehållande relativet þær
och ett föregående demonstrativt pronomen.

Vår moderna användning af den där som relativ är
inskränkt till skriftspråket, och uttrycket kan ej betraktas som
en hos folket fortlevande descendent af motsvarande
medeltidsuttryck. Redan Aurivillius tyckes på sin tid ha funnit
det föråldrat. Emellertid är det ej osannolikt att det är
genom inflytande från bibelspråket som den där kommit att få
sin moderna roll af ett nödfallsrelativ. Svaret på frågan om
uttrycket är af nordiskt ursprung eller ej beror under sådana
förhållanden på huruvida det enkla þær under medeltiden är
en inhemsk relativbeteckning eller ej. Detta þær finnes ej i
fornnorskan och isländskan, icke häller i Gottlandslagen; för de älsta
uppteckningarna af Yästgöta- och Östgötalagarna är det också
främmande. Det enda ställe i äldre Västgötalagen, som
anförts till stöd för ordets förekomst där, förklaras på annat,
bättre sätt af O. KlockhoiF, Relativsatsen i den äldre
fornsvenskan s. 41. Det ligger under sådana förhållanden ej
fjärran att tänka på främmande inflytelser, i synnerhet som
det relativa där ingenstädes på det nordiska språkområdet
har så fast fot som i danskan, där inflytelserna söderifrån
varit starkast. Dock får man ej förbise att det endast är i
frisiskan, som ett adverb ther utan föregående demonstrativ
står som relativpronomen; medellågtyskan har i sådan
ställning ej formen dar utan alltid dej motsvarande fornsaxiskans
the och anglosaxiskans þe. En slutlig utredning af den
intrasslade relativfrågan fordrar speciellare undersökningar än
jag är i tillfälle att nu företaga. Även om den där till
någon del är inhemskt, kan uttryckets senare historia
sammanhänga med tyska inflytelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free