Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Nekrolog över Carl Johan Schlyter (Elof Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 Elof Tegnér.
ställen i Upplandslagen, visat sin kompetens till detta värf.
Sjelf berättar har i företalet till sista bandet af lageditionen:
"Då jag i Juni 1820 för juris doktorsgraden höll min s. k. lectio
præcursoria "Om lagfarenhetens vetenskapliga studium med
afseende på vårt fädernesland och närvarande tid", visade jag bl.
a., huru nödvändigt för grundläggningen af ett sådant studium
det var att våra lagar blefve på ett tillfredsställande sätt
utgifna . . . Jag anade då icke, att jag sjelf två år derefter, på
en tid, då mina tankar voro långt skilda från vetenskapliga
företag, skulle blifva uppmanad att åtaga mig detta verk; icke
heller kunde jag göra mig någon föreställning om
vidlyftigheten af ett arbete, som först under 50:de året efter den dag,
då de af mig talades, hunnit sin fullbordan."
Schlyters bana var härmed utstakad; i hans
lefnadshistoria har anledningen dertill förtjent att något närmare omtalas.
Med ifver greps verket an: en forskningsresa, för att taga
kännedom om laghandskrifter, befintliga i Sveriges offentliga och
enskilda bibliotek samt i Köpenhamn, företogs sommaren och
hösten 1822. Skörden blef rik; och kraftigt understöddes
företaget genom ett kongl, bref (23 Mars 1823) med föreskrift att
alla i offentliga bibliotek varande laghandskrifter skulle till
Kongl. Biblioteket i Stockholm öfversändas, och genom
uppmaning till landshöfdingarna i länen att verka för insändandet af
laghandskrifter i enskild ego. Antalet af i behåll varande
lag-codices visade sig vara öfverraskande stort: summan af
handskrifter, som uppräknas i företalen till de olika lagarna,
upp-f°ir till inemot, 800, hvaribland t. ex. af Uplandslagen 140, af
ristoffers landslag 160 o. s. v. Från början uppgjordes vid
utgifvandet den plan, som utgifvarna sjelfva i den ofvannämnda
uppsatsen i korthet sålunda angifvit, att "vid utgifningen
begagnas ej några få utvalda, utan alla manuskripter, som finnas
i behåll, bättre och sämre. Bland alla dessa utväljes det som
synes äldst eller felfriast, och lägges till grund för texten;
olikheterna i de öfriga anmärkas i noter på vanligt sätt. Det är
sålunda nödvändigt, ej blott innan en lag utgifves, utan ock
innan ens texten kan bestämmas, att hafva jemfört alla i behåll
varande manuskripter af samma lag, så vida det är möjligt att
om dem erhålla kunskap, för att utröna hvilket af dem bör
läggas till grund för texten"
Det var sålunda ingen ringa möda, som väntade utgifvarna,
och väl kunde de, såsom Schlyter yttrat, anse målet
?7oupphinne-ligt77. Collin hann ej följa företaget mer än genom de båda första
banden, innan han 1833 efter långvarig sjuklighet afled; och
bördan hvilade sedan på Schlyter ensam. Han egde krafter att
bära den; och hans arbetstid blef så lång, att det stora verket
efter 55 års arbete blef fullbordadt på ett sätt, som inom
litteraturen eger få motsvarigheter. För det stora varfvet egde
han begåfning, som i sitt slag torde hafva varit enastående: en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
