Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till forndansk ljudlära 83
mate (impf. 1,11), låte (pr. konj. 1,12), fælaghe (1,16 bis
etc.), uare (pr. konj. 1,16 etc.), ualde (pr. konj. 2,1), sålde
(impf.), rope (dat.) mantale, foþer. I jämförelsevis icke så
få ord anträffas i efter a, men i de flästa har detta en
speciell orsak.
Presens sg. av hafa heter alltid eller i regel hafir (1,6;
1,10 etc.), imperf. hafþi (2,5) jämtehaf þe (2,16): pres. konj.
hafi (2,13; 3,3), men enligt Machule: anf. skrift s. 50
förekommer i hskr. även pres. konj. hafe; på anf. st. upptages
impf. konj. hafþi. Av takæ möta pres. konj. taki (1,5; 1,13
etc., ofta) jämte take (1,24; 3,1) och part. takit (1,13; andra
ex. hos Machule s. 36). Det tieterfufljdmghsin (3,6) jämte
fu[ljduaghsen (3,6), laghuaghsen (3,5); part. av fa heter
fangit (1,19 bis; 3,21; 4,7; 4,11). Dessutom aldrigh (1,15; 3,2).
Formen aldrigh överensstämmer med det nyd. aldrig, och
bevarandet av ?’-ljudet i fornskånskan kan förklaras därav,
att ordet fordom och ännu i 1600-talets danska och
svenska hade eller kunde hava fortis på andra stavelsen (se
Kock: Svensk akcent II 323); även det efter i följande gh
kan måhända hava bevarat i-ljudet. Då fskånskan även
har (fufywæxin (Machule s. 37) med æ i penultima, har i
därifrån överförts tillfulduaghsew, så att det blev fulduaghsiw.
Jämte pr. konj. taki, take har runhskr. även toki (1,22; 1,23)
och tæke (1,22; 1,25 etc.), jämte part. takit även tækin (2,3),
tækni (2,3); enligt Machule s. 37 även i inf. tækæ jämte takæ.
Vokalen æ har delvis överförts till andra former från part.
tækin (isl. tekinri) och pr. tækær. Till följe av dubbelformerna
med a och med æ i rotstavelsen har man, genom ömsesidig
påvärkan, jämte take även fått taki (liksom man jämte toki
fått tæke), jämte tækit (tækiw) också takit. Ultimas ?’-ljud
i fangit kan på liknande sätt förklaras av ett äldre fd.
*fængit (isl. fengit). Möjligen hava ock de palatala g, k
bidragit till i-ljudets bevarande i fangit, taki etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
