- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
67

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bidrag till forndansk ljudlära. 67

ofta i vissa tvåstaviga enkla ord, hvilka ofta brukas
oakcentuerade. För frågans undersökning har så stor del
av lagen blivit granskad som från dess böiyan (s. 10) till
och med s. 100 i Thorsens upplaga. Med mera än
tvåstaviga ord förstår jag sådana, som i den älsta fornsvenskan
äro mera än tvåstaviga, hvilket i regeln är liktydigt med
dylika ord i isl. och fornskånskan.

Exempel på tvåstaviga ord med bibehållen
ändelse-vokal förekomma så ofta, att jag anför blott några få
dylika från lagens början (jmf. för övrigt ock Lyngbys
nyss citerade uppgift): sMftæs, nokæt, witnes, skulæ, innen,
næfnæ, andre, witæ, døptæ, Jcallos etc. etc.

Exempel på fyrstaviga ord med förlorad ändelse vokal:

subst. på -are: morthær ’mördare’ (90*), liærriær
’här-jare’ (22); dessutom eghær, æghær med förkortat ær flera
ggr: 69, 73, 76 etc,

superlativus på aste, asta: rætæst (87), sannæst (88, 91).

komparat. på -are: rikær oc korær (92).

imperf. på -aþe: hamblæth (100), Jcallæth (40). Lyngby
anför dessutom i anf. arb. s. 33 tapæth, sæchtæth, æthlæth,
hærbærgæth.

participier på -ande: wittænd (41), hæriænd (46),
wær-iænd (50), mælend (34), vmælænd (34), liuænd (31),
afkv-mend (15). Andra exempel hos Lyngby s. 41.

pl. av subst. på -ing(e): pænning (60 bis, 94 bis, 98),
pæning **) (22, 26, 52, 88), thinghøring (72 bis), aruing,
aning (20, 25, 30 etc.).

*) Talet angiver sida hos Thorsen.

**) I fel. liksom i fsv. skrives alltså detta ord dels med ett, dels med två
n (även i nyisl. peningr); jmf. det f d. thining och thinning, thynning i
Cod. AM. nr 187. Härtill kunna ytterligare läggas fsv. haning jämte
han-ning ’tactus’ (ex. i Söderwalls ordbok); fsv. dr ö nygh (f rån bör j an av 1500-talet;
ex. i Söderwalls ordbok), äldre nysv. droning (flera ggr hos Samuel Columbus.
En sv. ordeskötsel, jmf. företalet s. XVI) jämte nysv. dronning; äldre nysv.
Ilning (i Serenii ordbok) jämte linning, isl. teningr jämte tenningr (jmf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free