- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjerde Bind. 1888 /
301

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301

klumba), är det sannolikt, att "dumme" bildats af "dum",
som ju i många diall. har betydelsen "döfstum" (ex.
se Rietz under Dimba).

mm för nsv. mp i trummeta, som fins i GL V. B., hos
Sahlberg (Andersson s. 82) o. Arvidi.

N. nn ss. assim. af nd ofta t. ex. fanners, blån = bland, unnan.
nn för nsv. dn i rnorgonronnan, hvilken -nn-form anses som
normalform af Ljungberg, Sv. Spr. Redighet s. 192.
Fsv. har rufmi (nydanska: rødme), som sedan blef
rodhne. Men i Grustaf Vasas Bibel uppträder
morgon-rodhe (isl. morgunroði), hvilken form förekommer hos
Stiernhielm o. Dahlstierna. Columbus har morgonrödka
(nd. morgonrøde), Sahlberg: rodna (Andersson, s. 100),
Lucidors Morgonroddan (enl. Norelius, Ark. I.) får
kanske förklaras ur Morgonrodnan, hvars o er kort i sluten
stafvelse. Lind: -rodna o. -nåd, Sahlstedt morgonrodna,
men rodnad.

N har bortfallit i muli (: Juli) l gg för mulen och saknas
äfven i paneling ss. hos Lind, Sahlstedt -ning; vang,
vangen för vagn, -en (dyl. ex. redan i VGL. L); sting,
stygn o. styng. Ännu Arvidi har den brutna formen
stiung å s. 77, som, efter hvad jag hort, ännu lefver
kvar i östg. målets stjung (uttal, fang) samt stjungen
(uttal fangen), best. form "bett af giftiga insekter"
jämte stinget Ex. från andra diall. se Leffler: Om
V-omljudet s. 71. - I ordet eJcorn har nsv. genom
folk-etymologi fått "ekorre". Spegels glossar (1712) har
ickorn o. ikorn. Lind ekorn, Sahlstedt ekorre o. ickorn.
Renast lefver det fsv. ikurni kvar i Fårömålet enl.
Noreen, Fårömålets Ijudl. § 133 (Sv. Landsm. I. s. 342).

E förekommer utan motsvarighet i pl. gnistror 5 ggr,
som ock träffas hos Lucidor (där: gnistrar; Norelius, Ark.
I. s. 230), Dalin, Creutz (Rydqv. II. 32) och Oxenstjerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free