- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
221

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

ofta förekomma båda i de korta och i de långa versraderna
af ljóðaháttr, som i sådant fall endast genom
alliterationssy-stemens olikhet men icke genom versernas byggnad skiljer
sig från málaháttr1; dock använder Ijoðsháttr, som bekant,
äfven andra versformer än de för málaháttr egendomliga.

Titi Haraldskvæði förete de första sjutton stroferna
endast málaháttr, hvaremot i str. 18-22 begge metra vexla
sålunda, att str. 18*-*, 194-’1, 201-2, 217~10, 221-3, hafva
málaháttr, under det att str. 183~5, 19!~3, 203~5, 211-6, 223~5, äro
diktade i Ijoðsháttr2. Af de två återstående, 23:dje och
24:dje, stroferna tillhör den förre ensamt málaháttr och den
senare ensamt Ijoðsháttr.

Af Eiriksmál tiUhöra str. l1"14, 5l~2, 6x-2, málaháttr; de
öfriga stroferna äro diktade i Ijoðsháttr, men hafva
flerestädes málaháttformer i de korta versraderna. Några få
ändringar och omflyttningar äro af metriska skäl nödvändiga
i str. l för att erhålla regelbundna málaháttverser; så bör
man läsa i Í2fyr dag hugftumk rísa; l9 valkyrjur byrla*; l3 och
l7 tillfogas infinitivmärket at och il12 bör partikeln of
tilläggas. Äfven uti Ijoðsháttstroferna kunde på några ställen
genom obetydliga ändringar málaháttformer erhållas förutom
dem, som redan förefinnas i den traditionella texten.

1 Jfr. ofvan sid. 210, not. 2.

a Med afseende på Haraldskv. 19 1~J (hvarest jag läser: å geröum sér
peira \ ok á gollbaugum at peir ’rú i kunnleik vtö konung) yttrar
Sue ti, anf. st. sid. 21: "Wisén versuchte offenbar diese
wahrscheinlich verderbte Stelle in das Metrum des Málaháttr zu bringen."
Huru detta påstående kunnat framställas, är för mig ofattligt. Då
sjelfva alliterationen icke här medgifver att tänka på något annat
metriskt system än Ijoðsháttr, borde det vara "uppenbart", att den
gjorda textändringen endast af sett att behörigen reducera
stafvel-sernas antal i långversen af denna till Ijoðsháttr hörande halfstrof.
Sueti har ock i sin normaliserade text upptagit den af mig
föreslagna emendationen.

* Jfr sid. 207, not. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free