- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
214

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

ykvfô [ér] hvelvggnum (Atlkv. 291),

sveltar valdreyra (Haraldskv. 137),

hversu es fégjyfull (Haraldskv. 15!),

ganga mun [ykkr] andæris (Atlm. 147) ö. s. v.
Hvad åter beträffar hufvudstafvens plats i de jemna
versraderna, tyckes Sievers tillförne hyllat den åsigten, att
alliterationen kunde vara förlagd till den sista versfoten, men
har sedan ändrat mening1 och förnekat denna möjlighet.
Det är dock redan a priori antagligt, att málaháttversen skall
lika väl som den fyrstafviga2, hvarur han utbildat sig, kunna
begagna sig af friheten att ställa hufvudstafven i en sluttakt.
Erfarenheten bekräftar också detta, såsom ovedersägligt
framgår af sådana verspar som t. ex.:

Atli mik [hingat] sendi

rfôa eyrindi (Atlkv. 31’2);

hví’ s fér ván Eiríks

heldr en annarra (Eiríksm. 51>2),3 ö. s. v.

Man måste i de här anförda exemplen antaga de jemna
versraderna vara formade efter D-typen (G-typen vore här
otänkbar) och hafva hufvudstafven uti sista takten. Men
äfven i andra fall, der C-form en vore möjlig, bör tvifvels
utan för den naturliga ordbetoningens skull D-typen
fäst-hållas och hufvudstafven förläggas till sista versfoten. Om
man betraktar t. ex. dessa verspar ur Hákonarmál, str. 3:

1 Jfr. Beitr. X 535 f., hvarest han om hufvudstafvens förläggande till
versradens senare takt säger: "das geht nicht an, da es sich um
den hauptstab handelt, der stets den ersten ictus der zweiten
halb-zeile treffen muss".

3 Om förhållandet i fornyrÖeslag yttrar Bugge i sin Sæmundar Edda
s. 231, med rätta: "hvorvel det i disse gamle Mythekvad er E e gel,
at den første betonede Stavelse i den anden af to sammenhørende
Verslinjer bærer Rimstaven, saa er denne Regel dogpaa
mangfoldige Steder brudt".

3 Här kan ej h antagas vara alliterations boks t af.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free