Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
.finnes således ingen beskrifning på detta versmått eller
utredning af dess egendomliga förhållanden.
Uti John Olafs ens bekanta och för sin tid högst
för-tjenstfulla arbete ’Om Nordens gamle Digtekonst’
(Köpenhamn 1786) förekommer det första försöket att bestämma
denna versarts utmärkande kännetecken. Han anser de
särskilda slagen af fornyrðeslag kunna ordnas efter versradernas
olika längd; det finnes sålunda, säger han, dit hänförliga
versmått, hvarest versraden innehåller tre och fyra stafvelser,
och andra, der den utgör fem eller sex, på hvilket
sistnämnda fall ofvan omtalade málaháttstrof upptages såsom
exempel.1) Man finner häraf, att Ol af s en inskränkt sin
undersökning till en enkel beräkning af stafvelseantalet i
prof-strofens versrader. - E a sk nämner ingenting om málaháttr i
den verslära, som han vidfogat sin ’Anvisning till Isländskan’
(Stockholm 1818). - De förste, som efter O la f s en något
utförligare omnämnt málaháttr såsom en särskild versart, torde
vara Munch och Unger i deras ’Norrønasprogets Grammatik’
(Christiania 1847). Det vanligaste slag af fornyr ö eslag,
hvilket desse författare efter andras föredöme benämna
Starkaöar-lag, uppgifves med afseende på sitt normalschema vara
fyr-stafvigt och tvåtaktigt. Om dessa takter fyllas af trochéer
eller spondéer, kan vara likgiltigt; i musikaliskt (d. v. s.
rhythmiskt) hänseende anses detta versmått närmast vara
att jemföra med tvåfjerdedelstakt. "Der er imidlertid -
säges det2 - ogsaa en anden Art, kaldet Málaháttr, som man
nærmere kunde henføre til 6/8, fordi det foretrækker noget
længere, oftest tredelte Fødder.u Som exempel härpå anföres
den bekanta strofen ur Haraldskvæði, som börjar med orden:
Hlýði hringberendr o. s. v. Uti ’Forn-S venskans och
Forn-Norskans Språkbyggnad’ (Stockholm 1849) framställer Munch
samma strof såsom prof på málaháttr, "der takterna äro
1 Jfr. Olafsens skrift, sid. 55.
* Jfr. Munchs och Ungers gramm., sid. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
