- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
157

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förklaring af några nordiska ord (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

157

således em eller <zm, en form som på två (eller tre) ställen
möter i de f d. lagarna.1 De fsv. f d. <zm, *næm öfvergingo
emellertid til um, num, liksom annars i stafvelser utan fortis
ljudförbindelsen -cern- (och -em-} utvecklades till -um- i dessa
språk: Regemodetorp - Eegumatorp, gersemi - görsuma, sem
- sum etc. samt i ortnamn på -(h)em––-um. Se härom
utförligt i Studier öfver fsv. ljudlära 208 ff. och Svensk akcent
H 337 ff., och jmf. Såby: Blandinger 186 ff. Emot den här
gjorda förklaringen af fsv., f d. um talar naturligtvis icke det
förhållandet, att isl. bibehållit ef, och att samma form
dialektiskt bevarats i fsv. (på Forsaringen, där skrifvet if} och
i fd. (i en hskr. af skånska kyrkorätten). Dessa ef visa blott,
att i isl. och dialektiskt i fsv. och fd. nef(a) icke så
påverkade ef, att dettas vokal nasalerades. Hvad isl. angår, kan
man se ett skäl härtill i den mindre likheten mellan ef och
nefa än mellan fsv., fd. ef och *nef. Men det isl. och det
dialektiska fsv. och fd. ef kan äfven förklaras däraf, att sedan
ordet erhållit nasaleradt e, formen med fortis (ef) segrade
öfver den utan fortis (em).

Någon säker tydning af -a i isl. nema, jämfördt med fsv.,
fd. num kan jag icke gifva, men att orden väsentligen äro
identiska, kan icke betviflas, lika litet som man dragit i
tvifvelsmål, att fsv. opta (jämte opt) hufvudsakligen är samma*
ord som isl. opt. Möjligen har Bergqvist rätt i sin förmodan,
att isl. nema med, och fsv. num utan -a visa tillbaka på urspr,
något olika bild ni n g. Man skulle också kunna tänka sig, att
-a genom analogi-inverkan senare blifvit tillagdt (möjligen
genom påverkan af enda com också*, com dock* på nem(a) i

1 Detta æm kan naturligtvis bero på felskrifning, men jag ser intet
liinder för att antaga, att det är en ålderdomlig form, som antingen
dialektiskt lefvat kvar och. därför af skrifvare någon gång användts,
eller undantagsvis öfverförts från ett äldre manuskript, ehuru det
äldre æm af skrifvare oftast utbyttes mot det för dem
naturliga um.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free