Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
rang (med pluralvokalen ä inträngd i singularen, såsom i sv. nöt
för *not) bibehållit den ursprungliga betydelsen "vrå", "vinkel"
(se t. ex. hos M. Klintberg, Laumålets kvantitet ock aksent s. 33,
sammansättningen slcamräng skamvrå). Icke desto mindre saknar
Älfdalsmålets (och likaså Orsamålets) rå nasalering, en
oregelbundenhet, hvars orsak jag ej fattar.
6. I några få fall ändtligen måste man antaga, att målets
nasalering beror på analogibildningar. Att detta kanhända är
fallet uti ordet tu’e’sdag torsdag, som kan vara påverkadt af
u’C’sdag onsdag, är ofvan (s. 15 not) påpekadt. Helt säkert måste
denna förklaring tillämpas på wfå (isl. vit) vi och dess biform
(i Asen) wi’r (isl. vér) vi, som naturligtvis med största lätthet
kan hafva kommit att låna nasaliteten från pron. poss. w&r (isl.
ó’rr), i Asen we’r vår, där nasalvokalen är etymologiskt
berättigad (se ofvan s. 15). Uti det till sin bildning något oklara i’U’e’t
"hit" är möjligen nasaleringen likaledes oursprunglig (hälst
Orsa-målet har iot utan nasalvokal), och den kan hafva lånats från
den i samma betydelse uppträdande formen ion, som numera
visserligen än karakteristisk för Moramålet, men som väl en gång
tillhört äfven Alfdalskan.
I kå’1 (öppet å) kål och ~ke*se (äfven i Orsamålet kä’sä med
nasalvokal) löpe, ostämne torde den, etymologiskt sedt,
oberättigade nasaleringen hafva tillkommit i följd af ordens utländska
börd (lat. caulis och caseus). Då nämligen dessa ord lånades
in i ett språk, hvilket - såsom förhållandet var med dalskan -
i andra ord ägde ljudföljderna nasalt å + l (t. ex. må’1 mål)
och nasalt e + s (t. ex. gre-sas skratta ilsket, se ofvan s. 9), så
kan det mycket väl hafva händt, att de onasalerade vokalerna
omstöpts till nasalerade efter följande analogislut: icke-dalskt
mål: dalskt må’1 = icke-dalskt kål: dalskt kå’1. På samma sätt
förmodar jag, att man har att förklara nasalvokalen uti i-e-sl (äfven i
Orsamålet nasaleradt c’s) hes, som då rättat sig efter
1 I Sv. Landsm. IV, 100 är ies tryckfel för i’e’s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
