- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Andet Bind. 1885 /
269

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några grammatiska och lexikaliska anmärkningar till Gunno (Eurelii) Dahlstjernas Kungaskald (F. V. Norelius)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

269

ingaleds adv. ingalunda.

kånkar1: Helge-land ... mit i Hafwet kånkar.

kar f was 3 p. sg. pres. inristas, utskäras i trä.

katter: "Engelska katter [sg. Katt] are långe lastdragare som

på deras möszhan2 Segel i siön are nog ökiände". Jfr

eng. cat.

Kiättar m. pl. kalfkättar; jfr Rietz s. 384.
Kleef f. bärgskrefva (jfr no. klev).
Koja f. koja; "ordet kan ej vara en gammal svensk form" enl.

Tamm, Om främmande ord, förmedlade genom tyskan, s. 13.
krijta f. 1) hvit färg; 2) = rsp.
Kröser f. pl. lingon (i södra och mellersta Svärge); jfr Rietz

s. 360.
Kunga Skald m. kungakväde3.

1 Kietz upptar för det i svenska landsmålen tämligen allmänt
förekommande verbet kånka eller Mnka flere betydelser ss. "med möda bära",
"vackla hit och dit" m. m., men ingen af dem synes här passa i stycke»
Jfr dock det af Ihre i hans dialektlexikon (1766, s. 86) anförda
"kånka ... Värmland. Flyta på vattnet hit och dit" samt Noreen,
Ordbok öfver Fryksdalsmålet: karik sv. v. 1. 1) gunga upp och ned på
vågorna. 2) kånka.

2 Linds ordbok har tre former på detta ord: "besan m. (vulgo mesan)
die Besaan, das hinterste Segel, das Creutz-Segel", samt "mösan".

3 Denna betydelse framgår - enligt uppgift af Biblioteks-Amanuensen
Aksel Andersson - af Salbergs grammatika, som upptar skald i bet.
kväde, samt af Spegels glossar, där det anföres, att "Skalder sunt
Poetæ, non vero Poetarum carmina". Jfr ock Svedbergs Schibboleth
(sid. 380): Skald, Poet, skaldqwädi, skaldwisa. - Enligt hvad jag
sedermera funnit, bekräftas ofvanstående af Dahlstjerna själf. Han
sjunger nämligen (1691):

"Sehn böriar hon en Skald (= en sång, ett kväde) alt om de gamle

Kämpar",
samt strax därefter:

"De kunna Skalder (= sånger) fler än de Homerus skrifwet"
(se Hansellis uppl,, 6:te delen, sid. 105). - Tillägges bör, att
Dahlstjerna flerstädes använder skald äfven i den nu brukliga betydelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1885/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free