Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (L. Fr. Leffler)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Harpestreng (Molbechs upplaga s. 54: et trå......höt ans
menz arma altar lyt hörra). Troligen finnas den äfven i det i
Eriks ssellandske Lov 2 :54 förekommande ordet höratoft, som i
samma lag 2 : 68 skrifves höghra toft och af Rosenvinge
öfversattes med "höjere liggende toft" *. Det fsve. höster träffas ej
blott på det ställe, hvarifrån det af Rvdqvist (S S L. II, 432) och
efter honom af Noreen (a. a.) anföres - yVGL., Forn. B. 39:
undir hösta [var högsta, höxtd\ domara - utan förekommer äfven
i några andra urkunder, t. ex. Hels. L., Wif). 13:3: hösta (var.
höxta), ack. sing. fem., Codex Bildsten. (Fornsve. Legendar. I,
3395): Ök varu ther höghasta scola hösto connista. Dessa båda,
i fsve. liksom i fda. tydligen endast som bortdöende arkaismer
kvarstående, former hör(r)a och höster synas nu för sin
förklaring förutsätta formerna *holiire, (höhwire^ se straxt härefter)
*hohistr, hvilka åter torde stå för &\åiQ*hauh(w)iRa,*hauh(w)istaR?
sålunda med samma sammandragning auh > 6h som i flo (subst.
och verb.), $6 m. fl.
og aeldste Jernalder, men ät den tidligst er bleven til i Vikingetiden.
Men ät man paa "denne Tid skulde have hävt et til got. auhuma
sva-rende Appellativ i Sproget, synes mig lidet rimeligt. Hvis Qmi h0rer
sammen med ägs. wöm, wöma, kan Betydningen opfattes forskjellig;
j eg tsenker snarest paa wlges wöma, hildewöma.
I Valders betyder öma se sig vel omkring, spejde, i Telemarken 0ma
lytte efter noget; hvis disse Betydninger var gamle, kunde man ogsaa
derfra naa til et Navn, som passede for Oden. Men disse
Kombinationer er vistnok lidet sandsynlige."
1 Se Lund, Det sel d s té danske skriftsprogs ordförråd, s. 69;
formen hörce synes dock där ej ha blifvit förstådd.
2 Åtskilliga andra förklaringsförsök ha framstält sig för mig, men endast
ofvanstående tillfredsställer mig. Ett ögonblick var jag - för att
nämna ett dylikt öfvergifvet försök - böjd att i höster (jfr. G L: s
hoystr) se en oxytonerad superlativform (jfr. Kluge, P.-B., Beitr. VIII,
520): *hauwistö-i men dels förklaras därmed ej hör(r)ce - ty på
analogibildning är i fda., som har hör(r)(S kvar, men ej höster (superlativen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
