Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Allra kappa kvæði (Gustav Cederschiöld)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ganska svag och icke har frambragt några verk af större värde.[1]
Då ju i grunden försvinnande litet hittils blifvit gjordt för
vetenskaplig undersökning af den vidtomfattande fornnordiska
literaturen i dess helhet, och då t. o. m. de älsta periodernas historia,
med hvilken man likväl mest sysselsatt sig, ännu visar så stora
luckor och så många osäkra resultat, är det ej att undra på, att
endast en och annan flyktig blick ännu har kunnat egnas åt den
yngre isländska literaturutvecklingen, som nästan blott i det fall
tilldragit sig uppmärksamhet, att den kunnat meddela något för
den äldre tiden upplysande. Ungefär det samma gäller språket:
isländskans utveckling under de sista fem århundradena (eller
ännu något längre tillbaka) är ett kapitel i de nordiska språkens
historia, som hittils förblifvit så godt som oskrifvet. Och ännu
lärer det väl dröja länge, innan Islands literatur och språk för
denna tid (man skulle kunna kalla den för "den efterklassiska")
blir på ett någorlunda tillfredsställande sätt behandlad. Nu
hafva vi också — icke längesedan — förlorat den man, hvars
mångsidiga forskareifver på detta område säkerligen långt mer
än på något annat gjort utomordentligt rika skördar, af hvilka
blott ringa delar återstå i strödda anteckningar och ännu mycket
mindre framträdt i tryck. Jón Sigurðsson fick ej häller njuta
den ro från andra värf, som hade varit erforderlig för att låta
den massa af vetande, han samlat, komma vetenskapen till godo;
hans sträfvanden för sina landsmäns politiska frigörelse, för deras
intellektuella och materiella lyftning gjorde, som bekant, i hög
grad anspråk på hans krafter, ända tils de brötos. Mycket godt
och nyttigt har han utfört, men det är nedslående att besinna,
huru mycket vi ännu hade kunnat lära af honom, om mera
ledighet, tid och kraft blifvit honom förunnad.
Eftersom den tid, på hvilken Akk uppstått, hittils blott i
mycket ringa mån är känd, kan ett literaturprof därifrån ej just
påräkna synnerligt intresse, då ju förutsättningarna för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
