Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - II. Den första kristna församlingens i Korint historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
längre eller kortare öfverläggningar, alldeles på samma
sätt som i de små grekiska republikerna, i hvilka alla
medborgare, som hade rösträtt, församlade sig på agora
för att döma de anklagade och afgöra de allmänna
angelägenheterna. Äfven här fattas beslutet med röstflertal.4
Korteligen, vi stå inför en verklig kristen demokrati med
alla de egenskaper och alla inre brister, som vidlåda detta
slags regering.
Det band, som åstadkom och upprätthöll
församlingens enhet var ännu helt enkelt af mystiskt och
moraliskt slag.0 De kristna voro »helgade», »utvalda
människor» fäytoij, hvilka bildade en enda kropp därför att
de hade en och samma tro, samma ömsesidiga kärlek och
ett gemensamt hopp. Den broderliga uppmaningen eller,
i ytterlighetsfall, uteslutande ur de »heligas» samfund och
öfverantvardandet åt satan var det enda straffmedlet. I
hela samfundskroppen uppstodo otvifvelaktigt af sig själfva
olika förrättningar för att motsvara det gemensamma
lifvets behof. Guds egen ande drog, enligt aposteln,
försorg om dem genom själfva gåfvornas olikhet och de olika
kallelser han förlänade kyrkan. Dessa gåfvor betraktades
såsom öfvernaturliga och framträdde af sig själfva vid alla
tillfällen, allt ifrån apostlarnes, profeternas, de lärdes,
för-valtarnes kallelse till gåfvan att bota sjuka, urskilja
andarne och tala obekanta språk.Ij
Naturligtvis finner man vid denna tid ännu intet spår
till de kristnes delning i klerker och lekmän. Alla bilda
det utvalda folket, och detta folk är å sin sida i sin
helhet ett folk af präster och profeter. Inga passiva
medlemmar finnas. De anspråkslösaste ha sin
verksamhetsandel och äro icke de minst nödvändiga. Nitet var hos
alla det största möjliga och behöfde fastmer tygel och
tukt än sporre.7
Hvad framträder väl tydligare i våra källor än denna
samfundets fria styrelse genom sig själft, än frånvaron af
hvarje regerande makt, som skulle kunna vara detsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
