Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 1. Dogmens definition - I. Dogmens formel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»I enlighet med den sedan den kristna trons
begynnelse troget följda traditionen lära och bestämma vi, med
det heliga konciliets bifall, detta såsom gudomligen
uppenbarad dogm:
»Då den romerska öfverherden talar ex cathedra,
d. v. s. då han, fullgörande sin tjänst såsom alla kristnas
herde och lärare, i kraft af sin högsta apostoliska
myndighet, bestämmer en punkt i läran, angående tron och
sederna, som är förbindande för hela kyrkan, åtnjuter den
romerske öfverherden, tack vare det gudomliga bistånd,
som utlofvats honom i den högtsalige Petrus’ person, den
ofelbarhet, med hvilken den gudomlige återlösaren begåfvat
sin kyrka, då det är fråga om att bestämma läran om
tron eller sederna. Den romerske öfverherdens definitioner
äro således i och för sig oföränderliga och ha icke blifvit
detta genom kyrkans samtycke. Om någon — hvilket
Gud förbjude — är nog förmäten att motsäga denna vår
definition, vare han förbannad.»4
Bredvid denna kungörelse passar det bra att ställa
samma koncils parallella påfund angående påfvens domsrätt:
»Den romerske öfverherden har icke allenast till
ämbete att öfvervaka eller leda, utan äfven fullständig och
högsta domsrätt öfver den universella kyrkan, icke allenast
i allt, som angår tron och sederna, utan äfven i hvad som
angår kyrkans disciplin och styrelse i hela universum.
Han äger icke allenast de högsta delarne af denna makt,
utan hela dess fullhet. Och denna hans makt är
ordinarie och omedelbar så väl öfver alla kyrkorna i
allmänhet och öfver hvarje kyrka särskildt som öfver hvarje
herde och öfver alla troende, hvilken ritus eller värdighet
de än tillhöra. Om någon förnekar detta, vare han
förbannad!»
Af jämförelsen mellan dessa båda aktstycken framgår
klart och tydligt det vatikanska konciliets tanke. Det förra
bestämmer den dogmatiska auktoriteten hos kyrkans högste
lärare; det senare förklarar herdens absoluta suveränitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
