Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I sommardagar - 83. Uv och Kråkor - 84. När det regnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kråka. »Då ser han så illa, så han kan inte anfalla oss.
Och så blir han yr i huvudet, därför att vi är så många.»
Då skrek Krax liksom alla de andra: »Kra kra, akta
dig, din fuling!»
Men när uven hunnit till skogen på andra sidan gärdet,
flög han in där bland de täta träden och gömde sig.
Kråkorna skreko och larmade ännu en stund. Så flögo de
tillbaka till gärdet.
Krax kom ihåg någonting.
»Men, mor», sade han, »du sade, att det är skamligt,
när en fågel äter upp en fågelunge. Men far åt i går upp
en ärleunge, det såg jag.»
»Nå, det är ju stor skillnad», sade mor Kråka. »Det
var ju inte en kråkunge.»
84. När det regnar.
Arvid. Usch, nu börjar det regna!
Ingrid. O, så förargligt!
Gunnar. Just som vi skulle fara!
Arvid. Jag tyckte just det skulle bli så roligt att ro
över till ön och meta abborrar i den lilla viken.
Ingrid. Ja, och att leka trähök på den gröna planen
mellan ekarna.
Arvid. Jag såg just, hur mamma packade ned
saftbuteljen
Gunnar. Och jag såg, att hon lade ner många, många
pepparkakor.
Arvid. Nog var det nedrigt, att det skulle börja
regna!
Faster Henny. Hör på, barn, vet ni vad
bergensarna gör, när det regnar?
Arvid och Ingrid. Nej — vad gör de?
Gunnar. Vilka ä’ bergensarna?
Faster Henny. Det är de människorna, som bor i
staden Bergen i Norge. I den staden regnar det mycket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
