Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Nyfiken att få veta hvad som hade händt honom,
bad Rosa Phebe öppna för honom, och den arma
brottslingen inträdde, andlös, orolig och i ett värre
tillstånd än någonsin. Han hade glömt att sätta på
” sig öfverrocken, halsduksknuten hade nu .vridit sig
så, att den satt bak i nacken, och hans hår ströfvade
så rätt upp i luften, som om alla himlens vindar obehin-
dradt blåst derigenom, hvilket äfven var fallet, ty han
hade rusat fram och tillbaka under en half timmas
tid, sökande att göra om intet den förfärliga hand-
ling han så oskyldigt hade begått.
Bry dig inte om mig, det förtjenar jag inte;
jag kom blott hit, för att få höra, att allt står väl
till med dig, kusin Rosa, och sedan gå och hänga
mig, som Steve rådde mig, började han med ånger-
full ton, som oupphörligt afbröts af djupa andhämt-
ningar, hvilket gjorde ett:tragi-komiskt intryck.
«Aldrig trodde jag, att du skulle öfvergifva mig,"
sade Rosa med en förebrående blick, ty hon ansåg
det klokast, att inte låta beveka sig allt för snart,
ehuru hon var mycket beredvillig dertill, då hon såg
huru uppriktigt bedröfvad han var.
«Det var den der fördömda professorn! Han var
en riktig vandrande encyklopedi; och då jag såg, att
jag kunde lära en hel mängd saker af honom, pas-
sade jag på tilltället, ty tiden var kort. Du vet, att
jag alltid glömmer bort allt annat, när jag får tag
i en sädan karl"
«Ja, det vet jag nog, och det förvånar mig bara,
att du någon gång kom ihåg mig," svarade Rosa,
som hade mycket svårt att afhålla sig från skratt,
ty situationen var mycket löjlig.
«Jag gjorde det inte heller förr än Steve sade
något, som påminde mig derom: då kom det på mig
en förfärlig förskräckelse, att jag hade gått ifrån dig,
och jag stod der, alldeles som slagen af åskan, sade
den hederlige Mac, som ej gjorde någonting, för att
öfverskyla sin brottslighet.
«Nå, hvad tog du dig för med då?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
