Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågelfängaren och lärkan - Den tama åsnan och vildåsnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELFÄNGAREN OCH LÄRKAN
Medan en fågelfängare höll på att utlägga sina
snaror, flög en lärka förbi och frågade vad han
gjorde. "Jag grundlägger en stad", svarade fågelfängaren
och gick därpå och gömde sig. Lärkan, som trodde
honom och icke anade någon fara, flög ned till marken
och började äta av det utlagda lockbetet. Strax
fastnade hon i snaran och fågelfängaren sprang fram och
grep henne. "Är det på det viset du grundlägger en
stad", sade lärkan, "lär du icke få många som vilja
bo däri."
Våldet förstör men uppbygger icke.
DEN TAMA ÅSNAN OCH VILDÅSNAN
En vildåsna stod en gång och såg på hur en tam
åsna gick och bar på en tung börda. Hon började
då håna denna: "Du lever ett slavliv", sade hon, "men
jag är lycklig som har min frihet och aldrig måste bära
några bördor. Jag söker mig själv min föda uppe på
bergen, efter eget behag, men du måste taga din mat
ur andras händer och bära träldomens ok och ständigt
tåla slag." Just i detsamma uppenbarade sig ett stort
lejon som var ute för att söka sig föda. Det vågade ej
angripa den tama åsnan, ty hon var åtföljd av en
åsne-drivare, men vildåsnan, som var ensam, kastade det sig
över och fick sig ett gott mål på henne.
Friheten är ljuv men farlig.
SO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
