Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår i Lappland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi funno emellertid andra lappar än dem vi sökte.
I björkskogen strax vid järnvägen lågo tre kåtor,
och vi fingo inom kort äran att vara Nils Jonsson
Sarris gäster. Kåtan var full av lappar, män,
kvinnor och barn. Mina kamrater voro redan förut deras
ärade vänner och kaffepannan sattes på elden. Vi
bjödos att sitta på var sin kisa, en vackert bemålad
trälåda eller rättare ask, ty lapparna veta, att
svenskarna icke kunna sitta på deras orientaliska sätt.
En av oss behärskar finska och blir vår tolk. Och
medan han inledningsvis öppnar ett samtal sitter
jag och beundrar mina värdar och värdinnor.
Se på dessa finskurna lemmar, dessa psykiska
händer där muskler och ådror tala ett språk, som
ger en samma njutning man erfar som då man
betraktar en vackert gjord karta med floder och berg
och landkonturer! Dessa aristokratiska vrister, de
små fotterna, vilkas vackra modellering man känner
genom bandsko och hö. De smärta midjorna och
hela staturen, danad för ödemarkslivet. Dessa
människor i miniatyr, modellerade liksom i mörkt
elfenben, nött till skönhet genom ständigt bruk, utan
kantigheter och med stålets elasticitet äro för vackra
för att vi skulle kunna undvara dem. Låt oss skydda
dem — eller bättre — lämnom dem i fred.
Jag lyssnar till deras språk och förstår bara två
ord: maaherra, landshövdingen, och disponenti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
