Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre blodviten, men som sedan var en fröjd att
åse. Krogdisken krossades under tyngden av de båda
kämpande atleterna. Och många av stolarna
förvandlades till kaffeved. Den slutligen eftersände
poliskonstapeln mutades med toddy av krögaren och
det dröjde icke länge förrän vi alla fem voro
bänkade inne hos den ädle värden i hans privatrum och
blevo bjudna på en äkta svensk supé med mycket
småvarmt och många andra agremanger. Det blev
vänskap och frid och fröjd och vi fingo gratis tvätta
av oss blodet och sy ihop revorna i våra kläder.
Läsaren må icke tro att sådana festligheter voro
dagligt bröd för mig. Det kunde gå långa tider, som
jag hade det verkligt krångligt. Jag bodde i en
skrubb vid Pilgatan på Kungsholmen och blev en
gång faktiskt sjuk av brist på mat. Jag var för blyg
att berätta för någon hur jag hade det. Och
slutligen lade jag mig till sängs slö och likgiltig för allt.
Hungern tycktes mig icke längre så svår, ty jag fick
feber och fantasier befolkade skrubben med härliga
ting — ända tills mitt värdfolk begrep hur det stod
till och skrev till min fästmö, ty jag var naturligtvis
förlovad. Hon kom och räddade mig. Jag hade
naturligtvis inte ens för henne berättat att jag icke
var millionär.
Men den där tiden ligger i dunkel för mitt minne.
Den var för orolig och för överfull av tristess och
vansinnig glädje om vartannat. Men jag var seg som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
