- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
210

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 14. Nattens gärningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 2io —

Blixtsnabbt fattade Ström henne om strupen efter dessa ord
och prässade ned henne i sängen.

»Då förråder du oss! I sådant fall reser du dig aldrig
från denna plats som lefvande. Välj nu själf!»

»Jag — gör — som ni önska!» svarade hon darrande.

»Gå då och hämta frun genast I»

Lotta aflägsnade sig.

»Hvarför är du alltid så der mot Lotta?» frågade Ek
förargad.

»Hon har något sattyg i kikarn, det är jag fast
öfvertygad om. Och skulle jag erhålla visshet derom, då — ja
då sker hvad som måste ske.»

»Ja, i så fall måste hon försvinna, men jag tror du
misstager dig.»

»Nog derom nu. Laga nu att du sköter din roll. Gör
ceremonien så kort som möjligt — inga onödiga böner och
tillställningar! Nu kommer hon! Slå upp din bönbok!»

Ek skyndade sig att efterkomma befallningen.

Dörren öppnades. Halft vanmäktig steg Wally, stödd
af Lotta, in i rummet. Hon var så svag att hon måste sätta
sig. Föremålen i rummet dansade rundt för hennes ögon.

Herr von Stolzen ligger i sängen, vid hans
hufvud-gärd står prästen med djupt nedböjdt hufvud och mumlar
böner.

Nu kan komedien börja. Vi känna det motbjudande
att steg för steg följa denna parodi på en kyrklig vigsel,
soin nu följde. Vare det nog sagdt, att det lyckades de
båda skurkarne att än en gång bibringa den vackra änkan
den föreställningen, att herr von Stolzen, med hvilken hon
nu var förenad i ett »kristligt äkta förbund», var den ädlaste
man under solen.

Knappt längre mäktig sig själf kastade hon sig på knä
framför sängen och utbrast:

»Huru ädel och god är ni ej. I hela mitt lif skall
jag ära eder som ett helgon!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free