- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
21

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 2. En kamp för lifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 2 21 —

sitt beslut. Men det fick ej ske! Hon måste, hon vill, hon
skall bort från denna uselhet, från all sorg och allt elände!

Än en gång gjorde hon våld på sig för att sätta det i
verket, än en gång vägrade fötterna henne sin tjänst, och
hon föll på knä.

Från motsatta stranden hör hon någon spela en glädtig
folkvisa på en mungiga. Hon känner igen tonerna, som hon
hört så mången gång förr under forna lyckliga dagar,
hvilka hon nu erinrar sig, der hon, stödd mot en af bryggans
tilläggspålar, stirrar ned i vattnet.

Huru olika nu — och då.

Då — det glada sorglösa barnet i ett välmående
föräldrahem, för hvilken hela världen lekte, nu — den af människorna
föraktade f. d. fången, som ej såg något ljusare mål för
lifvet än att snarast möjligt bäddas ner i grafvens glömska.

Så flögo hennes tankar mellan nu och förr, utan att
hon var i stånd att bestämma sig för döden. Hon ville så
gärna, men hon hade ej mod att taga det afgörande steget.
Det unga, kraftigt pulserande blodet kämpade en bitter kamp
med hennes af sorger och motgångar nedtyngda sinne.
Kärleken till lifvet började dock vinna öfverhand och
understöddes kraftigt af den känsla, som aldrig fullständigt sviker
ungdomen, hoppet.

Om hon ändå skulle försöka blott en enda gång att slå
sig fram genom hederligt arbete! Det kunde ju måhända
finnas utsikter för henne att i hufvudstaden med dess många
behof af flitiga händer lyckas få en sysselsättning, på hvilken
hon kunde draga sig fram. Skulle hon ej finna någon sådan,
då stode det ju henne fritt, att hvilken dag som hälst taga
sin tillflykt till samma död, hon nu sökt. Och då skulle
hon kanske ej sakna mod dertill. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free