Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växelrätt - Om trasserade växlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Förekomma uttrycken början, mitten eller slutet (ultimo) av
en månad, avses därmed den första, femtonde och sista dagen
i månaden.*
c) Dagväxlar äro sådana växlar, som angiva förfallodagens
datum Är detta datum otydligt eller felaktigt angivet, är växeln
ogiltig. Så t. ex., om växeln säges förfalla »nästa jul» eller »den
30 februari».
2) Orderklausulen. Vanligen står i växlar efter remittentens
namn orden »eller order (ordres)», vilken klausul (tillsats)
emellertid är överflödig enligt svensk växellag. Däremot kan
tras-senten genom s. k. rektaklausul — »icke till order» eller dylikt
— göra växeln till ett icke löpande papper. Dylika växlar,
kallade rektaväxlar, användas endast undantagsvis, då trassaten
vill förhindra, att andra personer bliva inblandade i eller få
kännedom om växelaffären, överlåtes växeln oaktat
rektaklau-sulen, giver den icke senare innehavare någon växelrätt.
över-låtare kan vid överlåtelsen för sin del göra rektaklausul, och om
så sker, blir senare innehavare förlustig växelrätt mot denna
överlåtare, meYL övriga växelgäldenärers ansvarighet beröres icke
av rektaklausul en.
3) Uppmaningen att »ställa i räkning». Denna tillsats är
fullkomligt överflödig, då det är klart, att trassenten i alla fall
debiteras för växelbeloppet, när växeln accepteras och betalas.
Om emellertid växeln icke drages för trassentens egen räkning,
utan denne är kommissionär för en annan, kan påtagligen
tillsatsen vara av intresse såsom angivande detta förhållande.
Tillsatsen lyder då »som i räkning ställas till A. B.» (det är
brukligt att blott angiva begynnelsebokstäverna i huvudmannens
namn). Någon betydelse ur växelrättslig synpunkt har
emellertid icke en dylik tillsats, vilken förekommer icke blott i
egentliga affärsväxlar, genom vilka trassenten gör sig betald för av
trassaten köpta varor eller indrager ett trassenten eljest
tillkommande belopp, utan även vid låneväxlar
(»ackommodationsväxlar» ), varmed menas sådana växlar, vilka endast hava till
uppgift att vara säkerhet för lån.
4) Valutaklausulen. Uppgiften »valuta i varor» eller dylikt
angiver förhållandet mellan trassenten och remittenten. Är
trassenten kommissionär och således utställer växeln för sin
huvudmans räkning, plägar detta angivas med orden »valuta i räkning
med herr N". K.» (huvudmannens namn). Är växeln ställd till
egen order, kan valutaklausulen naturligtvis icke ifrågakomma,
såvida icke uttrycket »valuta i mig själv» eller dylikt användes.
Andra valutaklausuler i dessa växlar bero således på
missuppfattning av klausulens betydelse, men äro visst icke ovanliga.
*■ Den i texten angivna tidsberäkning gäller jämväl för a v is o växlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
