Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med få ord sagt: Socialismen är klassprivilegiets avskaffande
och den sociala klyftans utjämnande.
H ur blind en äv våra motståndare än må vara i sin ovilja
mot vår propaganda, så måste han dock kunna se, att det
samhälle vars bestånd han önskar, alltigenom är byggt upp efter
klasskillnadens princip, så att varje individ ständigt vet sig
tillhöra en viss klass av människor, vilkens önskningar och
strävande icke sammanfalla med de övriga klassernas. Detta är
pudelns kärna. 1 klassmotsatsen har varje missförhållande sin;
rot och näring. Hon är samhällshydrans hjärta. Hugg av henne
aldrig så många huvuden, det växer genast ut nya i stället, så
länge ej hjärtat är genomborrat av den nye Sanct Görans svärd.
Sök att genom reformer stoppa igen aldrig så många remnor
i den bräckliga samhällsbyggnaden, den skall dock alltid vara
obeboelig för ett lyckligt släkte, så länge ej grunden är omlagd.
Den gamla grunden heter, klassvälde, klassförtryck,
klassprivilegium, den är upprutten och sviktar. Den nya grunden skall heta
social likställighet, och den vill socialismen lägga.
Märk väl, du, som föraktfullt ser ned på socialismen som en
okunnig arbetarhops drömmar, att tron på möjligheten av
social likställighet ej är detsamma som ett fanatiskt yrkande på
jämlikhet. Det samhälle, som skall taga vid efter detta, vill ej
nivellera bort överlägsenheten i intelligens och energi. Det
skall blott slå privilegiet ur den härskande klassens händer och
genom klasskillnadens undanrödjande göra nationalrikedomen och
bildningen lika tillgängliga för alla.
Vad är det då för folk, som motsätta sig denna tingens
nydaning?
Främst möter oss han, den store kapitalisten, denna världens
överste härskare, innehavaren av penningen. Han är ej vår fiende
därför att han äger penningar, ty penningar äro intet, om de
ej få värde genom arbetet. Men för penningar kan man i det
nuvarande samhället tillskansa sig medel att förmera sina
penningar, att göra guld av andras möda och arbete. Den som har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
