- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
128

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kams - Tokerier från Ådalen - Ådalens poesi - Kams - Tokerier från Ådalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sexkannsgrytan var den största i huset. Han tog henne
i stället.

Det var lustigt, att han en gång fick göra kams
själf. Så många han ville. Så stora han ville. Så
tunna han ville. Och äta så mycket han ville.

Och så fridfullt det var. Morsan fjärran! Syskonen
sussande som mullvadar.

Jonas satt redan med fötterna i spisen, petade
vedkabbarne till rätta med sina svarta stortår och
klappade kams så att det sade smisk smask. Han tänjde
på dem om de blefvo för tjocka, slet i dem då de
klibbade, snittsade till dem, smekte dem och gjorde
dem vackra till fasonen.

Det vardt en hel hop. På stoppbänken lågo de
i dubbla led och på stolarne likaså. Sexkannsgrytan
var full, och ändå fanns det färdiggjorda kamsar på
hillskänken, som inte hade fått rum — och uti tråget
var ungefär hälften kvar.

Jonas skrockade belåten som en höna i ett grötfat.
Han hade aldrig känt sig så lycklig och han kände
behof att meddela sig med någon — skulle han väcka
någon af de sju utsvultna ungarne? Nej det skulle bara
bli otrefligheter. Och kanske kamsen icke räckte till.

Ändtligen var maten ätbar. Den första kamsen
var underbart härlig och försvann hastigt. Numro två
var präktig och tog samma väg. Numro tre var god
— och följde de förra efter. Numro fyra var
medelmåttig, men fick gå för sig. Numro fem var en segäten
best, men nog var han af samma smet och lika väl kokad.
Numro sex befanns omöjlig redan i midten. “Är det jag
som är mätt, eller är det något annat som fallerar?“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalen/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free