Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
styrka ej låg i att nyktert beräkna de verkliga tillgångarne.
A andra sidan bör nämnas, att han med ovilja afvisade
ett förslag af professorerna, att det öfverskott, som
uppstått å 1678 års stat, ej skulle användas att befordra
biblioteksbyggnaden, utan att gälda deras fordringar för
innestående löner. Med allt erkännande af det befogade
1 deras önskan att utfå sina lönerestantier så fort som
möjligt, måste man instämma med kanslärn i hans åsikt,
uttalad i följande ord: »Jag vet intet huru framdeles
försvaras kan, att den balans, som biblioteket hafver från
förra åren, i proportion allt för mycket skiljer från
personalstatens balanser, där dock biblioteket som ett publicum
preferencen borde hafva. ’)
Reparationen af antikvitets-kollegiets hus begynte år
1678 och hade i september 1679 så pass framskridit, att
Rudbeck då kunde skrifva till kanslärn, att »biblioteket är
uppmuradt till den andra fönsterraden och hade kunnat
blifva hela muren färdig, där mera tegel hade funnits
vid kyrkans eller stadens tegelbruk.> Han meddelade
ock i samma bref, att »Räntmästaren ”) hafver till att
konservera böckerna, så länge vi få ett nytt bibliotek,
låtit torka, rensa och vädra dem alla och de odugse lagt
i kistor, låtit draga hyllorna från muren, att de gode
måge intet vidare skämmas och bättre rum hafva.»”)
Men med detta år afstannade arbetet, tydligen af brist
på medel, och låg sedan nere i fyra år. Visserligen
påminde Rudbeck 1 konsistorium den 28 september 1682,
att man måste söka konservera det som redan var
uppfördt, om ock medel saknades att slutföra arbetet, men
fick härpå det obestämda svaret, att man finge »atbida
vederbörandes ankomst.> Först år 1684 upptogs arbetet
_’)_l;(;f af 2 februari och april (dagen ej utsatt) 1679 i konsistorii
å 2) Olaus Verelius, som den 29 april 1679 blifvit Schefferi efterträdare,
fick ofta i dagligt tal behålla sin förra titel af räntmästare.
3) Den 14 september 1679, original i riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
