Welcome to Project Runeberg Front page | Next >>
	Project Runeberg | | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Project Runeberg (runeberg.org) is a volunteer effort to create free electronic editions of classic Nordic (Scandinavian) literature and make them openly available over the Internet. Learn more about Project Runeberg. Your donation keeps us going.

Projekt Runeberg (runeberg.org) arbetar på frivillig grund med att skapa fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur och göra dem öppet tillgängliga över Internet. Lär dig mer om Projekt Runeberg Din gåva håller oss igång.

Återblick på ett produktivt år

Projekt Runeberg grundades den 13 december 1992, för trettiotre år sedan. Historia och statistik redovisas i vår tidslinje. I början av oktober 2025 uppgick våra samlingar till 3,5 miljoner boksidor eller 175 hyllmeter. Under 2025 har våra samlingar vuxit med över 130,000 boksidor eller sex och en halv hyllmeter, vilket är mer än de närmast föregående åren.

Vi har fullbordat digitaliseringen av samtliga årgångar av Svenska Dagbladets Årsbok (1923–1963) som dokumenterar dagshändelser från invigningen av Stockholms stadshus till mordet på John F. Kennedy. För varje årgång får man kompakta sammanställningar av viktiga händelser inom politik, ekonomi, teknik, kultur, mode, idrott och kungabesök samt en kalender dag för dag över inrikes och utrikes händelser.

Vi har också fullbordat digitaliseringen av tredje upplagan (1923–1937) av Nordisk familjebok. Därmed kan vi erbjuda en komplett uppsättning av alla fyra upplagorna, alla 103 banden från 1876 till 1955. Tjugofem år har gått sedan vi började digitalisera första bandet.

Under året har vi kompletterat Bonniers Litterära Magasin med flera årgångar. Vi har digitaliserat uppslagsverken Lilla Focus, Bonniers illustrerade musiklexikon och Skolans uppslagsbok liksom samtliga sex årgångar av Örebro läns naturskyddsförenings årsskrift.

Inom området radio har vi digitaliserat Hur jag gör min egen radio, Vad är vad i radio?, Radions grunder i populär framställning, Radioteknisk handbok, Radiobyggboken, Elektronikens grunder, Radioteknik och många årgångar av programhäftet This is Canada för de internationella kortvågssändningarna (bland annat på svenska) från Canadian Broadcasting Corporation.

Vi har inrättat en ny temasida för området flyg med flera nya titlar. Vi har också börjat digitalisera Teknikens Värld (som till stor del är en flygtidning) och personaltidningen Vi på Saab.

Genom import av scannade bilder från andra källor har vi utökat våra samlingar med Aristofanes' Komedier, Den inre missionens historia, Linköpings stifts herdaminne, Nordisk teologisk uppslagsbok och många andra verk.

Tekniska utmaningar

De senaste årens framsteg inom djupa neurala nätverk (deep neural networks, deep learning) och stora språkmodeller (large language models, LLM) för artificiell intelligens har lett till ökad jakt efter stora textmassor, sådana som vår samling av digitaliserad litteratur. Sedan länge är Googlebot och Bingbot stamgäster på vår sajt; de indexerar och bearbetar textinnehållet så gott de klarar av. De har på senare år fått sällskap av OpenAI-bot från företaget OpenAI som driver Chat-GPT. Storföretagens bottar uppför sig alltid hövligt och överbelastar aldrig vår server, men detsamma gäller tyvärr inte alla glada amatörer och uppstickare, som i en del fall bombarderar vår server med många anrop per sekund.

Detta har gjort det nödvändigt för oss att stänga av en del "dynamiska" funktioner som utförs vid varje anrop, funktioner som vi började införa år 2005. Efter tjugo års drift har vi stängt av dem och återgått till att servera färdigformulerade, statiska HTML-sidor. Resultatet är en fantastisk ökning av prestanda. Vår sajt upplevs nu nästan aldrig som seg. Å andra sidan saknar dessa statiska HTML-sidor ibland vissa detaljer, som vi enbart har infört i den dynamiska hanteringen. Mest kännbart är visningen av tabeller. Här har vi alltså skaffat oss ett arbetsbeting, en "teknisk skuld", nämlingen att införa tabellvisning även i skapandet av statiska HTML-sidor.

Sociala medier

För ett år sedan var vi fortfarande optimistiska om sociala medier och gjorde en ansträngning att synas inte bara på Facebook, utan även på X (Twitter) och nya Bluesky. Resultatet var inte uppmuntrande, experimentet gav inte mersmak. Oavsett hur bra innehåll vi presenterar, leder det till medelmåttig synlighet, eftersom företagens algoritmer prioriterar betalda annonser framför egenproducerat intressant innehåll. Den som scrollar genom Facebook eller X får nu inte se postningar från sidor och grupper som de följer, utan bolagens egna förslag på helt annat innehåll.

Framåtblick mot 2026

Den 1 januari 2026 faller upphovsrätten bort för verk vars författare avled 1955. Har du några favoriter bland dem? Kanske Fanny Alving eller Are Waerland? Eller poeten och översättaren Hugo Gyllander? Det finns många andra namn på listan.

Vi har hittills varit mycket noga och försiktiga i vår respekt för upphovsrätten. Av tidskrifter och uppslagsverk med många medverkande författare, där det är alltför svårt att spåra vars och ens dödsår, har vi digitaliserat sådana som är tryckta för mer än 70 år sedan. Men denna försiktighet har vi börjat släppa på. Redan 2016 digitaliserade vi hela 1950-talet av Teknisk Tidskrift (skribenterna var ju välavlönade ingenjörer, som inte var beroende av något författararvode), och ingen har klagat över detta övertramp, så under 2025 har vi börjat göra samma övertramp gällande Svenska Dagbladets Årsbok, Bonniers Litterära Magasin och Lilla Focus. Närmast i tur för vidare övertramp är Teknik för Alla, Teknikens Värld och olika uppslagsverk.

Insamlingskampanj 2025/26

Vårt räkenskapsår är brutet och löper från 1 augusti till 31 juli. Vår sjätte insamlingskampanj, den första som pågick året runt, avslutades 31 juli 2025 och kunde redovisa 418 gåvor till ett samlat värde av 197.000 kronor. Årets stora utgift rörde inköpet av en ny sidmatande scanner, en verklig förbättring. Den 1 augusti 2025 startade vår sjunde insamlingskampanj, som också kommer att löpa ett helt år.

Happy Public Domain Day 2025!

From 1 January 2025, there is no more copyright for works by authors who died in 1954. We have already added works (or identified contributions) by the following:

• Martin Andersen Nexø, Denmark, author of Pelle Erobreren and Ditte Menneskebarn
• Stina Beck-Friis, Sweden, illustrator
• Frans G. Bengtsson, Sweden, author of Röde Orm and translator of Thoreau's Walden
• Elis Bergh, Sweden, illustrator
• Knud Berlin, Denmark
• Signe Bratt, Sweden, translator of works by Sigmund Freud
• Sofie Christie, Norway, known under her pen-name Nora Nor
• Karl Dahl, Norway, illustrator
• Helga Fretheim, Norway
• Gösta af Geijerstam, Sweden, illustrator
• Emil Hasselblatt, Finland
• Gurli Hertzman-Ericson, Sweden, translator
• Nils Holmgren, Sweden, translator of a work by Ernst Haeckel
• Greta Lagerfelt, Sweden
• Rickman von der Lancken, Sweden
• Lila Lykke-Seest, Norway
• Marika Stiernstedt, Sweden
• David Robert Wahlquist, Sweden
• Lydia Wahlström, Sweden
• Georg von Wendt, Finland
• Fia Öhman, Sweden

Literature scholars:

• Just Bing, Norway
• Otto Sylwan, Sweden

Engineers:

• Eric Andersén, Sweden
• Einar Erix, Sweden
• Peder Lobben, Norway and U.S.A.

Insamlingskampanj 2024/25

Årets insamlingskampanj går framåt och har nu passerat hälften av sin målsättning. Donationernas medianvärde av 200 kronor. En fjärdedel ger 100 kronor eller mindre, en fjärdedel ger 300 kronor eller mer. Men några få större gåvor drar upp medelvärdet.

Adventskalender

Vintermörkret sänker sig och den 1-24 december presenterar vi en kalender av intressant och upplysande läsning:

1. Gottfrid Adlerz, Om människans ursprung (1888)

Författaren var 30 år gammal, född i Vadstena året innan Charles Darwin hade lagt fram sin teori Om arternas uppkomst (1859). Han skrevs 1878 in vid Uppsala universitet, där han studerade zoologi, och hade 1888 doktorerat på ett arbete om myrorna. I väntan på en fast tjänst, skrev han denna populärvetenskapliga framställning om människans ursprung. Liksom Darwin börjar han med husdjursaveln, där människan står för ett konstgjort eller onaturligt urval, vilket leder till tanken att naturen själv står för ett naturligt urval. Författaren blev docent vid Stockholms högskola, senare lektor i Sundsvall. Han skrev artiklar i Nordisk familjebok under signaturen G. A-z och olika populärvetenskapliga skrifter.

2. Curt Wallis, Dödlighetens aftagande i Sverge och orsakerna därtill (1888)

Författaren var 43 år gammal och redan etablerad som läkare och extraordinarie professor vid Karolinska institutet. Han var politiskt engagerad och nykterhetsivrare. I denna korta skrift på 15 sidor ger han en föreläsning grundad på medicinsk statistik, en föregångare till Hans Rosling, och konstaterar liksom denne att folk blir allt äldre och dör mindre ofta, att dödligheten hos olika sjukdomar har minskat, men också att nativiteten och giftermålen har minskat. (Märkligast är kanske att han inte alls nämner alkohol i detta sammanhang.)

3. Herman Almkvist, Koranen, Muhammedanernas bibel (1888)

Advent är en nedräkning till den kristna julen, men här får vi en inblick i islams heliga skrift. Detta är inte koranen, utan en kort skrift som ger en överblick av dess bakgrund, språkliga stil och innehåll. Författaren var 49 år gammal, språkvetare som hade doktorerat 1866 och studerat hebreiska, arabiska, turkiska, persiska och sanskrit och som sedan 1880 var professor vid Uppsala universitet. Han utgav också översättningar från ryska och skrev 400 artiklar i första upplagan av Nordisk familjebok under signaturen H. A.

4. Karl af Geijerstam, Nutidens arbetssätt (1888)

Författaren hade tagit studentexamen i Falun 1878 på helklassiska linjen och hade sedan praktiserat som arbetare på lokomotivverkstad i Malmö, vilket var något oerhört på den tiden, innan han läste vidare på KTH och blev civilingenjör 1883. Han ville revolutionera världen och valde tekniken som metod, alltså inte först ingenjör med samhällsintresset utanpå. Sedan 1886 arbetade han vid Patentverket och var 28 år gammal när han skrev den här boken. Hans storebror var den mer kände författaren Gustaf af Geijerstam.

5. Axel Svenson, Om öfverläggningar och beslut (1888)

Författaren hade redan i 15 år arbetat som folkskollärare i Ystad och var medgrundare av flera rösträttsföreningar i Skåne och av Ystads arbetareförening. Denna "hjälpreda för deltagare i möten och sammanträden" blev ett uppskattat hjälpmedel i folkrörelse-Sverige och utkom i 17 upplagor fram till 1932. Författaren växlade på 1890-talet yrkesbana till journalistiken.

6. A. G. Högbom, Istiden : ett skede i jordens historia (1888)

Glaciärer var kända, men att de en gång hade täckt hela Skandinavien insågs först på 1820-talet och var ännu en nyhet för de flesta när den här boken skrevs. Författaren Arvid Högbom från Vännäs hade som tjugoåring skrivits in som student vid Uppsala universitet, där han redan efter åtta år doktorerade och genast blev docent i geologi. När han 31 år gammal skrev boken om istiden var han tillförordnad professor i mineralogi. Vid femte upplagan 1919 hade boken tryckts i över 20.000 exemplar.

7. Harald Wieselgren, Lars Johan Hierta : en förkämpe för utvecklingen (1888)

Igår 6 december men 1830 utkom första numret av Aftonbladet, grundat av Lars Johan Hierta (1801-1872). Fem år senare föddes Harald Wieselgren, som är författare till denna biografi över Hierta. Han hade sedan 1858 varit verksam vid Kungliga biblioteket och hade skrivit hundratals av biografier, bland annat i Svenskt biografiskt lexikon. Om Hierta hade han redan 1880 utgivit en tjockare bok. Men den här kortare biografin kanske visar på vad som är viktigast.

8. Anna Whitlock, Skolans ställning till religionsundervisningen i Sverige och andra länder (1888)

Anna Whitlock, född 1852, hade arbetat som lärare, utexaminerats från lärarinneseminariet 1875, gjort studieresor i utlandet och grundade 1878 en egen skola i Stockholm. Tio år senare, 36 år gammal, skrev hon den här lilla boken om att religionsundervisningen borde göras frivillig. Hon var styrelseledamot i Föreningen för religionsfrihet och ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Hennes flickskola ombildades 1893 till Stockholms nya samskola.

9. Harald Sohlman, Skatterna till staten (1888)

Efter nio års studier vid Uppsala universitet hade författaren inte kommit längre än till jur. kand. Han hade engagerat sig i den radikala stundentföreningen Verdandi och varit dess vice ordförande. Efter examen 1886 blev han medarbetare i Aftonbladet, småningom dess huvudredaktör, liksom hans far hade varit. Radikal eller liberal i sin ungdom, gick han 1914 över till Högerpartiet och stödde Tyskland under världskriget.

10. Ellen Key, Från människosläktets barndom (1888)

Ellen Key är andra kvinnan i den här raden. Hon var med när Anna Whitlock (nr 8) startade sin skola 1878 och tre år äldre än henne. Hon skrev artiklar i Tidskrift för hemmet och höll föredrag vid Arbetareinstitutet. Men i bokform var den här skriften hennes debut.

11. Gustaf F. Steffen, Den industriella arbetarfrågan : nutidens förnämsta sociala spörsmål (1889)

Författaren var bara 25 år och detta är hans bokdebut. Han hade studerat teknisk kemi i Aachen i Tyskland och hade arbetat med detta två år i Berlin, men hade 1887 flyttat till London för att studera nationalekonomi och socialpolitik. Där var han också korrespondent för några svenska tidningar. Senare blev han professor och riksdagsman.

12. Johan Fredrik Hallenborg, Husdjurens skötsel (1889)

Författaren var sedan 1887 föreståndare för lantmannaskolan vid Lunnevads folkhögskola i Östergötland och den här lilla skriften var hans debut som bokförfattare vid 35 års ålder.

13. Otto von Zweigbergk, Tillståndet i Frankrike före revolutionen 1789 (1889)

Franska revolutionen hade ägt rum bara 100 år tidigare. Otto von Zweigbergk hade studerat historia och statskunskap vid Uppsala universitet och var nu 26 år gammal och mogen att redogöra för hur Frankrike såg ut före revolutionen. Boken är hans debutverk. Samma år 1889 avlade han filosofie licentiatexamen och ägnade sig sedan åt journalistik.

14. Hellen Lindgren, Voltaire och hans strid mot fördomarna i religion och samhälle (1889)

Voltaire avled 1778 och fick inte uppleva franska revolutionen, men desto mer om l'ancien régime, som beskrevs i gårdagens nummer. Hellen Lindgren hade studerat i Uppsala, arbetade som lärare vid Whitlocks skola (nr 8) och skrev sedan 1883 också teaterkritik i Ny illustrerad tidning. Han var nu 32 år gammal. Denna skrift om Voltaire var hans egentliga debut i bokform.

15. John Stuart Mill, Om tanke- och yttrandefriheten (1889), översatt av Hjalmar Öhrvall

Översättaren var 38 år gammal, hade studerat medicin i Uppsala och Lund och var docent i fysiologi vid Uppsala universitet. Men också en idealist i Mills, Spencers och Darwins anda och omtyckt populärföreläsare.

16. Karl Bohlin, Jorden och solsystemet : några blad ur historien om vetenskapens strider (1889)

Författaren, 29 år gammal, hade varit docent i astronomi och amanuens vid Uppsala observatorium, sedan astronom vid Stockholms observatorium och var nu tillbaka i Uppsala som tillförordnad professor i astronomi.

17. Emil Laurids Meyer, Om pängar (1889), översatt av Johan Lilliehöök

Det danska originalet utkom två år tidigare. Författaren var en dansk nationalekonom, som långt senare skulle bli direktör för Danmarks Nationalbank. Översättaren var en 24-årig juriststudent i Uppsala, vars fortsatta karriär tog honom till Göteborg, Helsingfors och Shanghai.

18. Johan Bergman, Giordano Bruno, en tankefrihetens martyr (1889)

Italienaren Giordano Bruno tänkte att Kopernikus kunde ha rätt om planeternas gång runt solen, och brändes därför på bål år 1600. En staty över honom restes 1889 i Rom på platsen för bålet och samma år skrevs denna kortfattade svenska biografi av en 25-årig latinlärare, som nyligen hade doktorerat på en avhandling om De Tibulli codice Upsaliensi och småningom blev professor i Dorpat (Tartu i Estland).

19. Gunnar Andersson, Syndafloden (1889)

En 24-årig fil. kand. från Lunds universitets botaniska institution har författat denna skrift om syndafloden, ett favoritämne för 1800-talets kollision mellan Bibelns historieskrivning och geologins nya upptäckter, kombinerad med Darwins evolutionsteori. Var Bibelns berättelse bara en skröna, eller kan den beläggas historiskt? Författaren blev senare docent i botanik, redaktör för tidskriften Ymer och professor i ekonomisk geografi.

20. David Bergström, Den politiska rösträtten (1890)

Författaren hade i tolv år studerat statsvetenskap i Uppsala och 1889 blivit fil. lic. Att studierna hade dragit ut på tiden kan bero på att han i flera år var ordförande i studentföreningen Verdandi och redaktör för dess serie av småskrifter, vars 24 första nummer utgör årets adventskalender.

21. Gustaf F. Steffen, Färgernas betydelse i djur- och växtvärlden (1890)

Författaren har vi redan mött vid lucka 11. Den unge kemisten och blivande nationalekonomen har här studerat zoologi och botanik, givetvis med anknytning till Darwins evolutionsteori, sådan den beskrivs i ett nytt arbete av Alfred Russel Wallace.

22. Otto von Zweigbergk, Den stora franska revolutionen (1890)

Författaren från lucka 13 fortsätter här med beskrivningen av revolutionen, som hade inträffat bara 100 år tidigare.

23. Edvard Wavrinsky, Om förebyggande af eldfara och om eldsläckning (1890)

Få ämnen kan vara mer aktuella inför julen än brandfaran. Författaren hade varit svensk officer och tjänstgjort som brandsoldat i Chicago, sedan arbetat i byggbranschen i Göteborg och grundat Göteborgs arbetarinstitut, men slog om och gick 1890 in i försäkringsbranschen, samma år som den här skriften såg dagens ljus.

24. Emil Svensén, Karl Ifvarsson och landtmannapartiet (1890)

Vår adventskalender slutar inte med jesusbarnet, utan med en en biografi över en politiker för landtmannapartiet. Vad annars kunde man vänta, när man utgår från studentföreningen Verdandis småskrifter? Carl Ifvarsson (1818-1889) hade nyligen avlidit och Emil Svensén (född 1850) fick sätta ihop hans levnadsbeskrivning, som sammanfaller med övergången från ståndsriksdag till två kammare 1865. Något sen i studiestarten, hade Svensén 1883 blivit fil. kand. i Uppsala.

Länge har Projekt Runeberg hoppats att få en fullständig följd av Verdandis småskrifter. Under hösten 2024 har vi kunnat täcka de 50 första, varav de första 24 har använts till kalendern, men serien går bortom 500 nummer in på 1950-talet. God Jul och Gott Nytt År!

Insamlingskampanj 2024/25

Årets insamlingskampanj går sakta framåt och har i november passerat 30 % av sin målsättning. De första 200 donationerna har ett medianvärde av 200 kronor. En fjärdedel ger 100 kronor eller mindre, en fjärdedel ger 300 kronor eller mer. Men några få större gåvor drar ändå upp medelvärdet till 400 kronor. Vårt räkenskapsår är brutet och tar inte slut vid nyår. Men givetvis hoppas vi på ökad givmildhet i december.

Tidiga socialister

Den ryska oktoberrevolutionen 1917 splittrade arbetarrörelsen i en revolutionär (kommunistisk) och en reformistisk (socialdemokratisk) gren, så även i Sverige. Utvecklingen under 1920-talet är ganska intressant, men allt som har skrivits om detta är ännu inte fritt att sprida på nätet, eftersom en del författare ännu inte har varit döda i 70 år. Under hösten 2024 har vi utökat samlingarna med:

• Kata Dalström, Bildning och klasskamp (1909)
• Axel Danielsson, Socialdemokratin : dess uppkomst och utveckling (1894)
• Carl Lindhagen, Vad vill det nya partiet? (1917)
• Carl Lindhagen, Världssamhället och nationerna eller Kampen mot kriget (1913)
• Gustaf F. Steffen, Normalarbetsdagen (1891)
• Fredrik Ström, Kata Dalströms liv, öden och äventyr i kampen mot herremakten (1930)
• Fredrik Ström, Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna (1926-1929)

Upprustning av tidskrifter

Hela årgångar av äldre tidskrifter finns sedan länge i Projekt Runeberg, men i flera fall grundas de på Googles digitalisering, med svartvita sidbilder av ganska dålig kvalitet. Men tiden går och svenska bibliotek har i flera fall hunnit digitalisera samma årgångar i färg och bättre upplösning. Genom att kombinera våra befintliga samlingar med nyare bilder har vi lyckats förbättra upplevelsen, utan att förlora det vi redan har gjort. Förbättringar syns under:

• Framtiden (1868-1871)
• Frey (1841-1850)
• Ny Svensk Tidskrift (1880-1882)
• Svensk Tidskrift (1870-1873, 1891-1895)
• Ur dagens krönika (1881-1891)

Teknik för Alla

Tre tidiga årgångar 1941-1943 av Teknik för Alla har digitaliserats under hösten 2024 (150 nummer, 4800 sidor). Här finns artiklar om tekniska nyheter, teknisk historia och byggbeskrivningar på allt från ljusstakar till radiomottagare, cykelbilar och segelbåtar. Just de här åren under andra världskrigets neutralitet och avspärrning är ganska speciella: det finns ingen reklam för bilar, bensin, oljor och bilkörning. Däremot har cykeln en högkonjunktur. Cykelbilen utvecklas. När den kombineras med den amerikanska lådbilen, uppstår trampbilar för barn som en kombination.

Sociala medier

Sedan länge har Projekt Runeberg funnits på Twitter och Facebook. Men Facebook fungerar dåligt, deras algoritmer arbetar emot oss eftersom vi inte betalar för annonsering. Och vår kanal på Twitter (som numera heter X) har länge legat oanvänd.

Under hösten 2024 har ett nytt nätverk etablerat sig, Bluesky, och dragit till sig många användare som har övergivit X, huvudsakligen amerikaner som ogillar Donald Trump och Elon Musk. Vi har sett detta som en möjlighet till förnyelse och etablerat en kanal även där:

• Projekt Runeberg på Bluesky
• Projekt Runeberg på Facebook
• Projekt Runeberg på X

Detta betyder inte att vi uppmanar till användning av dessa sociala nätverk. Men den som redan använder dem, kan krydda sin vardag genom att också hitta Projekt Runeberg där.

Nordisk familjebok				Svensk uppslagsbok		Kunskapens bok
1:a upplagan, 1876–1899	»Ugglan», 1904–1926	3:e upplagan, 1923–1937	4:e upplagan, 1951	1:a upplagan, 1929–1939	2:a upplagan, 1947–1955	5:e upplagan, 1954–1955
2002	2003	NY!	2022	NY!	NY!	NY!
Läget i juni 2024:		21 %		10 %	3 %	Klar!
Läget i juli 2024:		21 %		25 %	6 %
Läget i augusti 2024:		21 %		25 %	25 %
Läget i september 2024:		26 %		25 %	25 %

Fler svenska uppslagsverk!

I mer än tjugo år har »Ugglan» eller andra upplagan av Nordisk familjebok varit Projekt Runebergs huvudnummer. Det är genom henne vi har gjort störst nytta. Svenska Wikipedia, som grundades 2001, har idag över 30.000 länkar (källhänvisningar) till Projekt Runebergs digitalisering av Nordisk familjebok.

Nu går vi vidare och drar igång digitaliseringen av flera stora svenska uppslagsverk, där den mest efterlängade utan tvekan är andra upplagan av Svensk uppslagsbok. Vi gör detta över lång tid och ett band i taget. Det handlar inte om att ersätta Ugglan med ett mer uppdaterat uppslagsverk, som många hem, skolor och bibliotek gjorde på 1950-talet, utan om att erbjuda flera uppslagsverk från olika tider sida vid sida. Stämmer de överens? Har fakta ändrats, eller även tidsandan och perspektivet? Har de inspirerat eller kopierat från varandra? Kan ny teknik möjliggöra sådana undersökningar?

Insamlingskampanj 2024/25

Vi siktar högre i år, med en större insamlingskampanj än tidigare. Förhoppningen är att vi ska kunna köpa ny utrustning och lägga tid på att utveckla sajten, inte bara hålla de gamla funktionerna vid liv. Redan den 24 maj drog årets insamlingskampanj igång och den siktar mot 250.000 kronor. Tidigare har vi utlovat att ta ner bannern så fort målet har uppnåtts, men den här gången är vi inte säkra på att nå målet. Vi siktar mot stjärnorna och når kanske trädtopparna.

Uppdatering: Under tre månader, från 24 maj till 24 augusti, har 100 donationer kommit in, till lika fjärdedelar (kvartiler) uppgående till högst 100 kronor, 100-200 kronor, 200-300 kronor och överstigande 300 kronor. Mediangåvan är 200 kronor, men medelvärdet är 484 kronor. Därmed är 19 % av målet nått. Stort tack till alla som donerar! Kampanjen går vidare.

Greenland

Recently we have improved our books about Greenland. There are quite a few, including dictionaries for the Greenlandic (Eskimo) language.

Greenland was discovered and colonized in 982 AD by Erik the Red, exiled from Iceland, and later recolonized in 1721 by Hans Egede, a Danish-Norwegian missionary. He went there to preach among descendants of the first Scandinavian settlers, but instead he found Eskimos, who now populated the coasts.

Grönland

Vi har sett över, utökat och förbättrat våra böcker om Grönland och det grönländska språket.

Visste du att några norrmän under ledning av meteorologen Hallvard Devold den 28 juni 1931 gick i land på nordöstra Grönland, hissade norska flaggan, och hävdade att de ockuperat landet?

• Svenska Dagbladets Årsbok berättar om händelsen.
• Aschehougs konversasjonsleksikon från 1932 har mer bakgrund.
• Länkar till mer läsning om Devold.