- Project Runeberg -  I societeten. En Helsingfors-berättelse. Några landsmän jag träffat /
228

(1895) [MARC] Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dit med hingsten. Jag säljer den inte till
några skojare.

Öfversten kände sig synbarligen en smula
uppskakad af de olika vändningar sakerna
tagit sedan ett par minuter och hostade ett par
gånger.

— Ar det ert allvar? — sade han
slutligen. — Om ni vill anförtro hästen åt mig,
som ni knappast alls känner, så skall jag,
Gud hjälpe mig, inte hvila innan jag också
knogat ihop åttatusen för er och en hop
prispengar på köpet. Men nu måste vi stryka
the Unknown. Carrigan får inte vidare röra
honom och någon annan körare kan jag inte
numera få tag på.

— Jag kan köra den — sade Adam junior.

— Det kan han — bekräftade hans far.

öfversten såg först på denne och så på

pojken, hvars grå ögon mötte hans utan att
blinka.

— Förh—a mig tror jag inte du kan —
sade han till sist. — Spänn för hingsten,
medan jag skyndar att anmäla ombytet af
körare. Jag är strax tillbaka.

— Det här kan ni låta Carrigan sota för

— sade sekreteraren i prisnämden, så snart vi

— ty jag följde med — kommo fram till
do-maretribunen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zksoc/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free