Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det kan ju erinras härom, ty det har säkerligen generell
betydelse, att dylika ”osäkra kantonister” i dessa världskrigsår förtona
i borgarpatriotiska färger.
Så årtionde för årtionde mäjsla sig dragen av Marx. Över
Mehrings bok välver sig den äkta socialismens himmel. ”Marx
var”, säger han i slutorden, ”framför allt revolutionär. Att
medverka till det kapitalistiska samhällets och de av detta skapade
statsinstitutionernas störtande, att medverka till det modärna
proletariatets befrielse––det var hans verkliga levnadskall. .. Och
därför var Marx sin tids mest hatade och mest smädade man.
Såväl envåldsregeringar som republikanska regeringar utvisade
honom . .. Han sköt allt sådant åt sidan som spindelväv, aktade icke
därpå, svarade blott i yttersta nödfall. .. Och han är ärad, älskad,
begråten av miljoner revolutionära medarbetare, som bo från de
sibiriska gruvorna över hela Europa och Amerika ända till
Californien.”
Ett verkligt äreminne över ett storslaget epos: den
socialistiska tankens vårflod trängande ned och genom massorna, sköljande
in iiver och befruktande även vetandets och forskningens vidder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>