Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med vördnad, när han omtalade, att han var
Tor-vald Kodransson Vidfarne, en islänsk man, som
skördat guld och rykte i alla länder, och hvilkens
namn de fleste af de unga svearna hört många
gånger förut. Nu hade han tröttnat på världen
och förbidade sin bortgång i en ensamhet, hvars
fattigdom skyddade hans lif för anfall af landets
invånare.
Långsamt gick färden söderut. Den tog vecka
efter vecka, tills de sent omsider nådde Svarta
hafvets strand, hvarest de inskeppade sig till
Mik-_ legård. —
När Arnliot för första gången såg Miklegård
från däcket af det handelsfartyg, som ditförde
honom, kunde han ej tillbakahålla ett utrop af
beundran. Framför honom reste sig i morgonens
dager sju kullar, som på sina spetsar buro kyrkor
med silfver- eller guldglänsande kupoler, kring
hvilka slöto sig otaliga andra, lysande af marmor,
smyckade af bildstoder, sirade af mångfärgade
friser. Vid sidan af dessa kyrkor reste sig den ena
praktbygnaden större och härligare än den andra,
men främst af dem kejsarboningen, en
sammanfattning af hundra palats med tandade tinnar och
blytäckta tak, lekande utsprång och tunga torn.
Mellan kyrkorna och palatsen uppdöko sfinxer på
porfyrpiedestaler, ryttarstoder på kopparpelare,
marmorgrupper af bländande hvithet, hvilande pä
guld-skimrande brons, badhusens bildprydda sidostycken
och portikernas stolta pelarrader. Som små,
obetydliga leksaker trängdes emellan dessa jättar
glänsande hvita hus, som syntes vara byggda af socker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
