- Project Runeberg -  Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria /
472

(1895) [MARC] [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I detta sammanhang torde ock böra nämnas, att vid Långholmen,
rikets största centralfängelse, det gamla sjukhuset nedrifvits och efter
-trädts af nya, i enlighet med nutida kraf anordnade sjuklokaler. Denna
förändring står dock ej ensam; den utgjorde blott ett led i det sedan
år 1890 planmässigt fullföljda arbete, i följd af hvilket fängelset blifvit
utrustadt med nytt kök, nytt tvätteri, nya familjebostäder för en icke
ringa del af bevakningen samt med fängelsegårdar, hvilka frigjorts från
ett antal mer eller mindre ruckliga byggnader, i och med hvilken
frigörelse bevakningen af fängelsets närmaste omgifnitig i högst betydlig
mån underlättats.

Fångpersonalens uppförande, därå man nu ställer vida större
fordringar än förr, är också mycket förbättradt, ehuru ännu alltid bland

dessa många vilsekomna personligheter icke få farliga lynnen och
viljor förekomma, hvilka ställa bevakningens vaksamhet och tålamod
på hårda prof. De extra judiciella bestraffningarnas antal har i
förhållande till medeltalet fångar under åren 1886 —1893 utgjort

inom cellfängelserna..................högst 10,9 % och lägst 6,4 %

» centralfängelserna för män . . »

» » » kvinnor »

» tvångsarbetsanstalterna för män »

» » » kvinnor»

hänsyn till hvilka siffror jämväl torde böra erinras, att det öfvervägande
största antalet bestraffningar ålagts för smärre förseelser och bestått
uti inneslutning i cell utan arbete. Den gamla klassifikationen af
fångar inom samma anstalt, senast ordnad genom bestämmelser afår 1861,
har, ehuru i det närmaste betydelselös, fortfarande fått kvarstå, till dess
efter utsträckningen 1892 af strafftiden i enrum dess gagnlöshet blifvit
än mera påfallande. Den blef därför ock år 1894 upphäfd.

Beträffande fångantalet och dess förhållande till rikets folkmängd
hänvisa vi till följande tablå för åren 1886—1893:

15 % » » 00 CO
11,9 % » » 6,3 %
15,3 % » » 8 % samt
54,8 % » » 21,3 %; med

0 Ar. Rikets
folkmängd. Nykomna straffarbets- fångar. Förhållandet mellan nykomna c straffarbetsfångar och folkmängden. Nykomna tvångs- arbets- fångar. Förhållandet mellan nykomna tvångsarbetsfångar och folkmängden.
1886 4,717,189 1,603 1 0 pa 2,943 1,445 1 på 3,624
1887 4,734,901 1,568 1 » 3,020 1,438 1 » 3,293
1888 4,748,257 1,449 1 » 3,277 1,377 1 » 3,448
1889 4,774,409 1,529 1 » 3,123 1,244 1 » 3,838
1890 4,784,675 1,448 1 2> 3,304 1,119 1 » 4,276
1891 4,802,751 1,557 1 » 3,085 1,074 1 » 4,565
1892 4,806,865 1,586 1 » 2,931 1,048 1 > 4,578
1893 4,824,150 1,681 1 2,870 981 1 » 4,917

Dessa siffror visa, hurusom ända till 1890 minskning ägt rum inom
båda de ifrågavarande fånggrupperna, om än hvad angår stratfångarnes,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wsfangelse/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free