Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle desto hastigare kännas och desto kraftigare verka. Heller icke
hade felats röster, som erinrat om olämpligheten i ett sådant
tillväga-gående. I)å i fångvårdsstyrelsen den 26 februari 1850 en från K. Maj:t
dit remitterad fråga förevar om uppförande af ett kronohäkte i
Kungsbacka uttalade kansliledamoten Cederschiöld såsom sin mening, »att de
för Sverige välgörande verkningar, som man äger grundade
förhoppningar att vänta såsom följd af den viktiga fängelsereformens
genomförande, icke främjas därigenom, att en stor mängd små fängelser
efter cellsystemet uppföras, utan tvärt om därigenom att de
fängelsedistrikt, hvaruti landet indelas, göras hvart för sig så stora, som de
möjligtvis kunna vara utan att lägga hinder i vägen för
brottmåls-lagskipningens jämna och orubbade gång, på det att fängelsernas
antal må blifva så litet som möjligU. Han ville därför, att frågan om
landets indelande i små eller stora fängelsedistrikt skulle föregå frågan
om småfängelsers anläggning, därvid han erinrade, att, om de stora
skulle befinnas bäst, däraf borde följa att man icke anlade ett
små-fängelse i Kungsbacka, som vore beläget blott 23/4 mil från Göteborg.
Men hans mening vann intet afseende. Den stod ju ock i fullkomlig
strid med den uppfattning, hvilken i justitiestatsministern, grefve A.
Posses förslag till reglering af rikets läns-, härads- och stadsfängelser
den 31 mars 1846 uttalats och tillämpats.
»I fråga om valet emellan mera eller mindre centraliserade
fängelsebyggnader», yttras i sagda memorial, »bör man ihågkomma, att, ehuru
det visserligen för administrationen af fängelserna vore fördelaktigare att
hafva ett litet antal stora fängelser än att hafva många små, måste
likaväl på denna fördel läggas mindre vikt än på möjligheten af hvarje
domsagas förseende med ett tjänligt häkte inom densamma eller i dess
grannskap i ändamål att af böj a eller minska de svåra olägenheter, som
möta, i händelse nuvarande fångforsling icke kan väsentligen inskränkas;
ibland hvilka olägenheter må nämnas långsamheten uti rannsakningar
samt fördärfvet däraf, att fångarne dels sättas i beröring med hvarandra
och dels lätteligen förhärdas genom det offentliga begapandet på fångvagnen.»
Yäl uppstode genom dessa många nya fängelser en betydande årlig
statsutgift genom aflönandet af deras föreståndare, hvilka borde vara för den
viktiga befattningen lämpliga och därför ej kunde aflönas för lågt; men den
utgiften borde komma att täckas af minskningen i fångtransportkostnaden,
hvilken nu (1845) uppginge till 105,950 rdr b:ko och i händelse
fängelserna centraliserades skulle, efter all sannolikhet, ytterligare uppgå.
Man finner i detta memorial frågan om fångarnes sysselsättning
icke med ett ord berörd, ehuru däruti jämväl föreslås, att de straffångar,
»hvilkas reducerade fängelsestraff infölle emellan 2 och 5 månader», i
allmänhet borde från stads- och häradsfängelserna insändas till
läns-fängelserna, hvadan således är klart, att i dessa småfängelser ett stort
antal fångar skulle komma att förvaras under en tid, alltför lång för
att utan stor fara för deras sinnestillstånd kunna tillbringas under
sysslolöshet. För ett beräknadt antal af 1,095 personer, hvilka skulle utstå
sitt straff i enrum, jämte rannsakningsfångar och personer, som hade
att undergå förvandlingsstraff, ansågs ett antal af minst 2,300 celler
behöfligt; och föreslogs, då försiktigheten bjöde någon ökning häraf, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
