Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag såg», fortsätter han, »uti Kristianstad emellan 40 och 50
personer, anklagade för större och mindre brott, sammanpackade uti ett
nästan mörkt hvalf. De lärdomar, som där erhöllos, voro icke tjänliga
att förbättra karakteren. De voro i saknad af sängkläder, om
anskaffandet hvaraf anstalt likväl är fogad. I Karlskrona var förhållandet
enahanda. På intetdera stället fanns någon fånggård. De måste nästan
beständigt hållas inspärrade; så väl där som på andra ställen funnos
åtskilliga ganska hårdt fängslade. De voro belastade med järn ända
till 7 lispunds vikt. Det är utom all fråga, att dessa personer visat
sig mycket ostyriga och obändiga; ingen af dem klagade likväl öfver
våldsam medfart. Jag framställer förhållandet således icke för att
klandra någon viss persons åtgärd, ty något mer eller mindre järn ökar
väl icke i och för sig själft arrestanternas lidande; och hvar och en,
som med någon uppmärksamhet sett våra häkten, vet alltför väl, att
så kallade järnklädningar nyttjas till fängsel åt våldsamma eller grofva
missdådare; men jag anmärker det därför, att jag tror det vara hvarken
rättvist eller ens nödvändigt, att sådana svåra förvaringsmedel användas.
Jag kallar det orättvist därför, att det innefattar en bestraffning utöfver
lag, och anser det ej vara nödigt, om fängelserummen gjordes säkra,
om de personer, som voro våldsamma, alldeles blefvo ifrån de andra
afskilda och för öfrigt erforderlig uppmärksamhet af vaktbetjäningen ej
blefve åsidosatt. För öfrigt tror jag det vara högst angeläget, att någon
förändring med fängelserna i afseende på häktade odömda vidtages.
Det skulle ofelbart vara gagneligt, att fängelserummen gjordes mindre
och indelades så, att åtminstone ej flera än trenne personer sutto
tillsammans, hvarigenom en nödig klassifikation kunde tillvägabringas samt
den häktade blifva i tillfälle att rannsaka sitt samvete och öfverväga
sin belägenhet. Det är sannolikt, att han dä ej skulle gå sämre ur
häktet, än han ditkom. Den häktade torde böra hafva tillfälle att
arbeta och sysselsätta sig. Fånggård, där arrestanterna kunna hämta
frisk luft, bör inrättas å ställen, där den saknas.»
Att denna berättelse vitsordade behofvet af ytterligare åtgärder
kunde ju icke bestridas. Andra erfarenheter pekade åt samma håll.
Utgifterna för fångars skjuts och underhåll i fögderierna, som år 1816
hade uppgått till 25,374 rdr, hade året därpå stigit till 28,288 rdr,
1818 till 33,553 rdr och 1820 till 65,663 rdr; under samma tid hade
kostnaden för fångunderhållet i häktena stigit från 40,974 år 1816, till
49,850 året därpå, till 58,857 år 1818 och till 64,538 år 1820.
Fånggevaldigernas afiöning sistnämnda året hade bestigit sig till 13,382
rdr. För fångunderhållet å Smedjegårdshäktet hade kronan 1820
utbetalat 1,131 rdr; örlogsfiottan hade samma år till arbetsfångar nes
underhåll i Karlskrona utgifvit 1,744 rdr och k. magasinsdirektionen för bröd
till fästningsfångarne 23,097 rdr. För dessas beklädnad hade
krigskollegium påkostat 14,441 rdr, för deras ved och lysningspersedlar
1,647 rdr, under det förvaltningen af sjöärendena för allmänna
arbets-karlarnes underhåll och beklädnad i Karlskrona och å »sjökastellet»
Kungsholmen utgifvit 13,436 rdr. Fångkostnaden för 1820 hade således
bestigit sig till 221,146 rdr. Man må ju ej undra, om dessa snabbt
stigande utgifter föranledde en allmän öfvertygelse om att allt ej stode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
