Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tanke, som i våra dagar vunnit viss tillämpning i flera länders
kriminallagstiftning. Regellösheten uti ifrågavarande tid visade sig dock äfven
här, enär fången, som inkom den 6 oktober 1670, släpptes redan den
16 februari 1671, således långt före minimitidens slut.
Beträffande anledningarna till fångpersonalens ditdömande kan det
icke öfverraska oss att i tukthuset iakttaga samma två hufvudgrupper,
som ute i det fria samhället täflade om myndigheternas uppmärksamhet:
förbrytarnas och lösdrifvarnes. Bland de förra äro tjufvarnes antal störst.
Icke alltid nämnas fångarnes brott; men i fråga om kvinnan Nya
Gård-fari, om Peder Rödhår, Oluf Hansson Schlingefeldt, Aron Ryttare, konan
Anna, Erik Hare, om henne, »som stulit en spinnrock och är en
arg-själ», om Sven Andersson, »liten tiuff, alias Tusendaler», om den
»tjuf-käring, som rätt nu stal ett lakan här i höstas», om Mats Eriksson,
»som stulit 104 daler 16 öres värde från hans excellens riksrådet Horn»
och om mångfaldiga andra lämna registren eller remisserna tillräckligt
tydliga upplysningar för bestyrkandet af den iakttagelsen, att tjufvarnes
flock är den största. Däribland finnas både gamla och unga, både
snattare, ficktjufvar, inbrotts- och ännu andra slags yrkestjufvar. En
pojke dömes att för tjufnad »plikta vid blåsbälgen», en annan, »som stulit
i S. Claræ kyrka utur byxsäcken på åtskilliga», dömes till ett halft års
arbete och intages den 13 april 1671 för att undergå straffet, men redan
den 20 juli s. å. slipper han ut, »efter hans moder ville kavera för honom,
att han ej mera skulle besvära magistraten med sådana laster». En
tredje tjufpojke. som stulit två silfverskedar, dömes att arbeta i
tukthuset, men, heter det, »modern skall se hon skaffar honom tjänst på
skeppen», hvilket hon ock gjorde. Den 20 oktober 1672 resolverar rätten
om »tjufvepoiken Jöns Andersson», att han »skall sättas i tukthuset på
en behaglig tid att lära sig slå uppå trumba, om intet annat vore att
göra». Han utsläpptes den 7 februari 1673, med förmaning att packa
sig ur staden. »Store gubben» Anders Andersson insättes för stöld af två
böcker från generalkrigskommissarien Hoffstädter. En gammal tjuf, som
brutit sig ut ur tukthuset, åter gripits och nu anklagats för häststöld,
»skulle sättas i tukthuset, till dess tiden om är, som kungl. hofrätten
determinerat hafver, och till dess någon sig kan angifva som hästarna äga».
Han satt inne från den 28 september 1670 till den 31 maj 1671, »då
han var så illa sjuk och kom i fattigstugan». På liknande sätt gick det
med Peder Olufsson, »som hafver stulit ifrån hans exc. högvälb. herr
Knut Kurck 48 dir smt» och som skulle antingen plikta tredubbel t eller
ock plikta med år och dags arbete uti tukthuset, enligt rättens utslag
den 21 november 1670, men som dock »släpptes den 10 juni 1671, efter
han var så illa sjuk och kunde intet arbete göra». En annan grund för
åsidosättande af gifven dom antecknas i fråga om utsläppandet af Casper
Schuber, »som stulit 10 daler från hans exc. Gustaf Kurck» och som, därest
han ej orkade böta tredubbelt, skulle slås i järn och ställas i arbete
i tukthuset år och dag. Inkommen den 29 juli 1671, frigafs han redan
den 14 oktober s. å., »efter hans vederpart gaf honom till sin broot och
fordrade honom ut ur tukthuset». Det är heller icke blott för smärre
förbrytelser ådömda straff, hvilkas verkställighet så fullkomligt godtyckligt
behandlas. Nils Höning hade för upprepad tjufnad dömts från lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
