Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»nu strax» öfvertaga direktionen och handla med den flit och trohet,
som han »uti andra ärenden och kommissioner emot oss och det gemena
bästa bevist hafver». Huruvida de la Vallée verkligen efterkommit
regeringens önskan, veta vi icke; i den anförda kungl. skrifvelsen, som i
fråga om hans befogenhet uttrycker sig så oredigt, att han svårligen
lärer kunnat utleta dess verkliga mening, skulle han nog kunnat hämta
mycket skäl till betänksamhet. I hvad fall som helst lade han ännu
icke den hand vid styret som några år senare: därom vi längre fram
få tillfälle vidare förmäla.
Ännu en yttring af det uppflammande nitet för fosterländska
näringar finner man i regeringens den 18 sept. 1668 utfärdade privilegier
för »handtverkshusen, som här och där i riket inrättas skola». Med
dessa afsågos att oberoende af det skråtvång, hvarunder handens
närings-rätt trycktes, öppna tillfälle för kapitalägande intresserade af
borger-skåpet, eller andra, »adel eller oadel», att såsom förlagsmän
omhändertaga enskilda arbetares verksamhet, till båda parternas båtnad och vinst.
Handtverkshusens fabrikat fingo dock från dem försäljas blott i gross,
utom vid frimarknader. Den ordrika och vidtsväfvande författningen
äger sin egentliga betydelse såsom prof på den dåtida
förmyndareregeringens ringa urskillningsförmåga i fråga om hvad som verkligen kunde
göras; och man finner med förvåning, att Gustaf II Adolfs plan från
1624 ännu fortlefde och vidhölls, då nämligen här förordnas, att vid
handtverkshusen skola inrättas dels barnhus och jämte dem äfven
»tukt-och spinnhus», däruti »vanartiga, okynniga och skalkaktiga människor
så af mans- som kvinnkön måtte instängas och för sin föda arbeta». I
det memorial till den äldre förmyndareregeringen, landshöfdingarne
af-gifvit med anledning af förslaget till instruktion för dem, hade de
förklarat sig väl vara villiga att efterkomma hvad som dem i hithörande
afseende föreskrifvits, »allenast att K. Maj:t nådigst ville först tukthus
och barnhus i verket ställa låta och dugliga män därtill förordna, som
det förestå, eljest kan det väl någon fortgång icke vinna».1 Och någon
fortgång hade det heller icke vunnit. Desto egendomligare är att
iakttaga, hurusom man det oaktadt ännu vidhåller hoppet att kunna
genom-drifva åtgärden, hvilken hittills under nära ett halft århundrade icke
utanför hufvudstaden kunnat bringas till någon verkställighet.
Det gick dock icke annorlunda nu än förut. Så vidt vi veta, kom
blott ett handtverkshus till stånd, äfven det i Stockholm och såsom ett
nytt inslag i den förenade anstalten å »S:tæ Claræ gärde». — »I följd
af 1668 års riksdagsbeslut angående manufakturierna», heter det i en
samtida handling,1 2 »är barnhusgården till ett handtverkeri förordnad
således: att det ena huset vid stora Drottninggatan brukas till barnhus,
men stenhuset där nedanför till handtverkshus, där som handtverkare
1 Styffe, Sami. af instr. s. 184 f. Svaret visar, att landshöfdingarne själfva
undandrogo sig verkställigheten af den omfattande åtgärden.
2 Oförgriplig uppsats uppå administration öfver barnhushandtverkeriet i
Stockholm. — Barnhusarkivet, en volym innehållande utredningskommissionens handlingar.
Den ofvan citerade är synbarligen af J. de la Vallée. 1 förut anförda »kort relation»
etc. uppgifves, att »intill 1668» manufakturerna i barnhuset drifvits med dettas enskilda
medel och dess samt tukthusets räkningar »varit slutna i en bok».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
