Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I registret för Nyköpings slott 1563 förtecknas »första veckan efter
Michaelis» fyra fångar: »Jens, Måns, Erik och Hans»; i november
upp-gifvas 3 fångar, i början af december 7, vid årets slut 3. I början af 1564
funnos fyra. I mantalsregistret 1573 redovisas för då gångna årets
sista månad fångarne Lasse, Nils Pehrsson, Erick Jonsson, Ingeborg
ocb Britta; några månader längre fram: Per skomakare, Erik
kalk-slagare, Britta, en Erik från Liffland samt Mats Eriksson; för juli—aug.
s. å. en »trollsehötta» vid namn Ingrid, tre andra kvinnor ocb fyra män.
I registret för oktober 1587 finnas 7 fångar upptagna. Mantalet vid
Örebro slott i oktober 1572 förtecknar såsom »fångger: Per Labbe
bonde, två bondedrenger — 2 som vore lupne ifrån arklihesterne i
Vestergötland»; ocb i november: Jorund Guldsmed ocb tre »knechter».
1 mars 1573 finnas 15 fångar; längre fram på året antecknas 8 fångar,
2 »bondefångar» och en tjufkona; i mars 1577: »en fangekonna, fanger 3»,
i oktober 1581 fyra namngifna män. Under rubrik af »Legefolkslöningen
vid Calmare slott 1570» finner man nio fångar upptagna, troligen
danska krigsfångar. För brott åtalade eller dömda fångar i staden
inrymdes i något af dess torn eller i »stadens gömma». I mantalsregistret
vid Gripsholms slott 1573—75 förtecknade fångar äro tydligen inhemska;
deras antal är litet, från en till högst 8. Ar 1588 i 20:e veckan
upp-upptagas vid »spisebordet»:1 Joen Timberman, Göstaf Kollare, legodränger
24, fääpighor 10, fångbar 5».1 2 — Vid samma tid (1587) funnos vid
slottet sex »Vacht knichter», bvilkas tjänsteplikt dock tydligen omfattat
mera än blott fångbevakning.
Beträffande fångbehandlingen under dessa tider, veta vi därom i det
hela ganska litet, ehuru äfven bär spridda drag från olika håll kunna
gifva oss ledning vid försöken att därom bilda oss någon föreställning.
Att den icke alltid ocb allestädes varit densamma, är lätt att första.
I bjärt motsats ställer ju redan gamla Rimkrönikan den behandling
konungarne Valdemar 1295 ocb Birger 1306 å Nyköpings bus ocb den förres
son junker Erik i Stockholm i »thz tornitb i hwsit stär» fingo åtnjuta emot
den, hertigarne Erik och Valdemar 1317 å det förstnämnda slottet
underkastades. Konung Valdemar fick »sitt stekarehus ocb sin stowa
ocb sitt herberge han skulle i sofva», småsvenner och »kämenära» till
betjäning samt i öfrigt »hvad han kräfde»; junker Erik fick gå lös
ocb ledig, erhöll kost från konungens bord ocb samma dryck som denne
njöt, ehuru man icke lät honom komma »aff tornit nidb»; ocb konung
Birger fick »hwat ban torffte widb, till sith liiff, hade öll ok maat, swa
at fangit folk ey bäter gaat farit än tbe foro»; — »ekke swelte man them
j häll». De båda hertigarne blefvo däremot, sedan de öfverrumplats
under sömnen, barfota, med bundna händer och fjättrade ben, insatta i
1 De högre »borden» vid slotten nämndes ståthållare- eller fogde- eller
borgarebordet, där den högre, oeb svennebordet, där den lägre tjänstepersonalen spisade.
Allra lägst stod »spisebordet». — Jämf. Hallenberg, anf. st. 1,380. Stundom lyda
rubrikerna annorlunda. 1 Kalmar slotts reversaler m. m. 1607 nämnas de »herre-, fogde-,
svenne- och legefolkets förtäring».
2 Hagströmer, Om frihetsstraffen, s. 117, 118, anför en mängd utslag, hvarigenom
fängelsestraff med eller utan halsjärn ålagts för brott af skilda slag. Vi hänvisa till
sagda förteckning såsom bestyrkande, att fångarne vid slotten voro icke blott
rannsaknings-utan äfven straffångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
