- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
412

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Karakteristik af förmyndarregeringen. — Dess inre och yttre politik (1660—1672)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hemma och i Pommern, der han under l&nga tider vistades såsom
generalguvernör.

Ett vigtigt rum i regeringen intogs af riksskattmästaren Gustaf Bonde.
Han var utan tvifvel till sitt höga embete den värdigaste, sedan politiska
intriger störtat Herman Fleming. Ännu jemförelsevis ung, egde Bonde en
grundlig, genom mångårig tjenst förvärfvad insigt i finansiela och merkantila
frågor och han utmärktes både som offentlig och enskild man af stora
egenskaper. Hans heder var utan fläck, hans fosterlandskärlek brinnande. Han
var sannolikt den största förmågan i Karl XI:s förmyndarregering; säkert
den ende, hos hvilken man fann ett högre mått af statsmannens begåfning.
För tidens berättigade kraf, hvilka han kände, var han böjd att gifva vika,

308. Vängarn i Uplnnd.

* Hur tillhört M. G. de la Gardie.

äfven om de stredo mot hans personliga tycken. Den demokratiska
strömning, som börjat bryta sig fram i Sveriges samhällsutveckling, undgick ej
hans uppmärksamhet, och han var för god aristokrat att se den utan oro.
Men hans klokhet sade honom, att man borde leda floden, icke hejda den,
och att Sveriges gamla adel, till hvars ypperste han hörde, skulle af fri vilja
något offra för att undgå faran att mista allt.

Af sådana personer var Karl XI:s förmyndarregering sammansatt. Den
undergick efter hand vigtiga förändriugar. Efter Kagg valdes på 1664 års
riksdag till riksmarsk Karl Gustaf Vrangel och efter honom till riksamiral
fältmarskalken Gustaf Otto Stenbock, en man, berömd såsom lycklig
härförare, men utan högre begåfning och alldeles utan insigt i de ärenden, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free