Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf I Sydtyskland. — Slaget vid Lützen (1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den var späckad med skansar, och i den starkaste af dessa, ett helt befäst lager
vid fästningen Rain, bade Tserclaes Tilly samlat sin härs hufvudstyrka 25 000
man. Midt öfver på ven^tra stranden, ej långt från flodernas sammanflöde,
slog också Gustaf Adolf upp sitt* läger; hans här räknade 40000 man. Så
stodo nu de båda fältherrar, som mötts vid Werben och Breitenfeld, för tredje
gången emot hvarandra. Med det nya nederlag, som väntade Tserclaes Tilly,
skulle han för alltid försvinna från skådeplatsen.
Man kan ej egentligen tala om en drabbning vid Lech; det var mera
en storartad kanonad, en flodöfvergång och en flykt. Den baierska hären, i
hvilken Maximilian sjelf befann
sig, stod skyddad af flod, träsk
och skog; med groft artilleri
bestyckade skansar försvarade
stranden. Gustaf Adolf besvarade den
fiendtliga elden från sin
flodstrand med 72 snabbskjutande
kanoner. Medan från begge sidor
styckena dånade och flodytan
betäcktes af en ogenomtränglig rök,
utlades en träbrygga, som
nordhorn e, lika färdiga med yxan som
svärdet, i hast sammantimrat.
Fin-narne gingo först öfver och slogo
brohufvudet: det var Karl Gustaf
Vrangels första vapenbragd.
Wilhelm af Weimar gick samtidigt
med en del af rytteriet öfver ett
vad i floden. Derpå gjordes
sjelf-va angreppet. Kulorna smattrade
i träden som en flock vedhuggares
yxslag, när skogen falles;
förvirringen och förlusterna ökades
hvarje ögonblick uppe i fiendens
läger. När Tilly uppmuntrade
siua valloner att rycka fram mot angriparne, störtade han plötsligt till
marken, sårad ofvanför knäet af en förirrad kula. Då beslöt Maximilian återtåg.
Han förde under ständigt ökade förluster sin flyktande här och dess döende
fältherre till Ingolstadt, Baierns hufvudfästning på venstra donaustranden.
Så slutades sista uppträdet i Gustaf Adolfs kamp med Tserclaes Tilly. Fjorton,
dagar derefter hade den gamle katolske fältherren ändat sin lefnad.
Den baierska hären slöt sig inom Ingolstadts murar; Gustaf Adolf
marscherade i stället längs båda stränderna af Lech omedelbart på Åugsburg.
I det befrielseverk, som här utfördes vid sidan af segrarna, gjorde han
början med den evangeliska bekännelsens och religionsfredens stad, der resti-
t f * .
139. Gustaf II Adolf. Efter eu samtida teckning.
Staden Angsburg i bakgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
