Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 / 53 (1881) Author: Magnus Höjer, Martin Weibull Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Kriget med Ryssland. — Freden i Stolbova 1617 - Tillståndet i Ryssland - Jakob de la Gardie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afsatte ryske tsaren som fånge föras i triumf genom sina gator. Stanislav
Zolkievski, den i slaget segrande polske hetmanen, ryckte fram för Moskva
och tvingade de ryska bojarerne att välja Vladislav Vasa till tsar;
hufvudstaden och Kreml måste öppna sina portar för hans här. För Sigismund
öppnade sig den stolta utsigten att förena Rysslands och Polens kronor på
den polske tronföljarens hufvud och under Romas välde lägga den grekiska
kyrkans hufvudland. Dermed var sakernas hela läge förändradt för den
svenska hjelphären. Med valet af en polsk tsar inträdde en allmän
upplösning i Ryssland. Det fans ej mer någon verklig regering; under den
allmänna förvirringen kämpade hvarje stad, hvarje landsdel för sig och sina
närmaste intressen: det kunde knapt mera talas om ett Ryssland. Svenskarne,
förut tsarens bundsförvandter, hade nu ej mera någon laglig myndighet att
hålla sig till; de stodo i landet såsom inträngda främlingar, de liksom
polackarne. Och de begynte nu såsom de att drifva politik på egen hand
och för egen räkning.

21. Ryska krigare vid slutet af 1500-talet.

Det är då, som Jakob de la Gardie börjar att för Sveriges räkning
besätta det nordliga Ryssland utmed Finlands och Estlands gränser från Valdai
upp mot Hvita hafvet. Keksholms län var genom en hemlig artikel i
viborgsfördraget Sverige tillförsäkradt såsom ersättning för hjelpen; det blef först
besatt under denna sjelfpantning i ett herrelöst bo. Derpå följde svenskarnes
angrepp på de ingermanländska fästena. Och för att hindra Polen att gripa
omkring sig i norden, der Vladislav, redan hyllad i Moskva, också begynte
erkännas som tsar, ryckte de la Gardie på sommarn 1611 framför Novgorod,
som stormades och föll i hans händer. Dermed hade den svenska makten
intagit samma herskande ställning i norr som den polska i söder. Stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>