Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde Brefwet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l23
hade nog haft lust at med egna ögon öfwer-
tpgas om denna sanning, men det war redan
for sent at gå i land, —- om man annat-s
kan gifwa detta namn åt några framskjutan-
de splittrade hållar.
Nu började det rägna och aftonen blef
mörk; Wår Styrman förklarade, at det-wo-
re bäst taga land, enzedan wi ännet hade en
och« en half mil til Oster Rusöer, tvär be-
stämda ort, och kunde til äfwentprs, orn en«
storm rcpstege, underkastas hwarjehanda fa-
rot«. - Altså beslöts at inköpa i en liten når-
liggande hamn) där et halft dußin hus wi-
iade sig, spridda wid foten af en klippa. E-
hmsu det wardt alt mforkewe och mörkare-, und-
tvek dock Styrmannen de blinda skären med
mycken skicklighet. -
Kläckan war ungefärlig-en tio dä wt ste-
go i land. Den goda Wårdinnan hade en
skäligett bra sång åt mig-; men antingen den
wat« för mjuk, eller mit hjertas slag för hår-
" da, så befann jag mig ej aldetes tvål. Jag
dpnade et fönster för at låta de milda afton-
pustarna tilwefta mig sömnen, och jag sjönk-»
i den ljufwaste slummer. Denna hwila war
något mer än wederqweckande: Grottotnas
andar, muntrade af gästfrihetens tvålwilja·v,
swåftvade leende omkring min hufwudgårdkz
Iva s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
