Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsreformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dar rundt omkring sig, hvar den framgår.» Jämte en mängd
tal och satser i nykterhetsfrågan hade han ock under flere
år utgifvit Ny k ter hetsvännernas tidning och alltjämt
underhållit en vidlyftig brefväxling med meningsvänner i olika
delar af landét. Hans verksamhet äfven på detta område
hade varit rastlös och omfattande; den hade ock så
småningom burit frukt.1
Utöfver frågan om husbehofsbränningens fördärflighet
hade han föga befattat sig med att taga parti för eller emot
särskilda yrkanden inom brännvinslagstiftningen;2 han hade
angripit brännvinets hela »laga försvar» och hade just
därför varit stånd att desto djupare träffa folkets sedliga
1 I ett af redaktören Oskar Eklund 1890 utgifvet arbete:
Dryc-kenskapen, skärskådad från olika synpunkter», yttras om denna
nykterhetsrörelse (pag. 426), att den »höll sig hufvudsakligen i de högre
samhällslagren. Bonde- och arbetsklassen voro i ringa mån däraf berörda».
— Påståendet är förvånande och vittnar om en fullständig
obekantskap med denna nykterhetsrörelses historia. De tiotusental, som,
påverkade af rörelsen, upphörde att begagna sin
husbehofsbrännings-rätt, voro ju just bönder; och bland de mer än 100,000 medlemmarna
af organiserade nykterhetsföreningar, voro de allra fleste »bönder och
arbetare». Af de »högre samhällslagren» ingingo då som nu blott ett
fåtal i sagda föreningar, ehuru äfven de lagren under inflytande af
nykter-hetsagitationen till det bättre förändrade sina seder. Än kvarvarande
föreningskataloger bevisa det bäst. I Karlshamns nykterhetsförening,
enligt 1838 års till W. insända katalog, voro af 962 medlemmar, 507
män och 455 kvinnor; af dessa 962 tillhörde blott en adeln; tio voro
ämbetsmän, tre voro präster, 123 borgare och 54 bönder; de öfriga 771
voro drängar, pigor, lärpojkar och arbetare af allehanda slag.
Föreningens ordförande var färgare, dess sekreterare klockare, af
styrelseledamöterna i öfrigt var en målare, tre garfvare, en hautboist, en
bagare och en skomakare. Af en annan af W. förvarad
föreningsför-teckning från 1838—39 i Bara härad ser man, att af nära 100
medlemmar ingen är »ståndsperson». Af de omkring 3 tusentalen i
Ve-sterstads-föreningen voro de allra fleste »bönder och arbetare»; på
samma sätt öfverallt.
* Hans »förslagsmeningar rörande en ny
nationalbrännvinsför-ordning», Lund, 1839. (»Sjunde suppl. till nykterhetsskriften af
Wieselgren») voro alltför paradoxala för att tagas på allvar — och
det visste han själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
