Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hufvudstaden och vid Fyris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyfter vingarne för att uppsvinga i sitt egentliga element».
J. M. Almqvist skref en motskrift, och i anmärkningar och
uppsatser inom pressen gåfvo sig delade meningar
tillkänna.
»Måtte min bok», skref författaren d. 22 mars s. å.
till Tegnér, »vara ett pomum Eridis, som äggar landets heroer
till kamp, att vare sig äfven efter en tioårig strid, palmer
en gång må susa öfver ett släkte, som vet hvad det tror!
Här ansågs i december att vi ingen statsreligion äga.
»Detta kommo vi alla öfverens om i juryn», sade mig en
af dess ledamöter, och framkallade därigenom denna bok,
som den 20 februari var läsen af Reuterdahl i Lund.
»Måtte afsikten ursäkta dess hastande; och hastandet
ursäkta dess brister.» 1
Den jury, om hvilken brefvet talar, var den, som
tillsatts i tryckfrihetsmålet mot prästen J. Tybecks skrift:
»Jämförelse mellan det symboliska systemet i religions lär an
och det rent bibliska», som 1826 utkommit i Stockholm.
Tegnér tackade för W:s bok i bref af den 19 april.
»Jag har väl», skrifver han, »endast flyktigt hunnit
genomläsa den, men tillräckligt för att inse dess märkvärdighet,
så väl i afseende å ämnets vikt som behandlingssättet. I
många där vidrörda frågor tänker jag väl olika med hr
adjunkten, men detta hindrar mig icke att göra rättvisa
åt flere träffande idéer, ett brinnande nit för hvad äfven jag
högt värderar och en framställning, kanske stundom
något för bullersam, men alltid liflig och varm, ofta
hänförande. Intressant i sig själf är också undersökningen om
antalet af våra symboliska böcker, och vill väl här säga
huru många vi efter regeringsformens ordalydelse skulle
kunna slippa och advocera bort». Sin egen ståndpunkt
angifver Tegnér tydligt 110g i den fråga, han ansåg ha
bort preliminärt behandlas: »huru kan i allmänhet ett
protestantiskt land ha någon annan symbolisk bok än
bibeln?»
1 Ur Esaias Tegnérs papper. Sthm 1882, p. 273.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
