Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nej, det var ett sant ord. Och det var det
han sa’ också, när han sa’ opp sig. ‘Det är bäst
jag flyttar’, sa’ han, ‘medan jag har så mycket kött
på benen, att jag kan gå härifrån’, sa’ han.”
“Åh, han har inte svultit här’*, morrade
gomman.
“Det hade han gjort många gånger, om inte
jag hade stuckit en bit till honom.”
“Du!!”
“Ja, en ‘karl, som det är nå’nting med, kan en
inte få i vårt hus. — Har ni glömt huru
Västergården var en visa i hela häradet, när lilla Elna var
död och folket fick er egen mjölk i
drickabland-ningen om kvällarna!”
“Var det godt npg till mitt eget barn, kunde
det väl gå i en drängdrul och en pigslinka! Och
voro båda änkemännen för gamla till mamsellen, så
var här rusthållarens Anders — den kunde du fått
med uppräckta händer.”
‘ Han var ju inte riktigt klok”, sa’ Ingrid med
trött min.
“Dess lättare hade du haft att ta’ tömmarna.”
“Åhja, vi ska’ inte tala om det. Min lott blir
att gå som ett arbetsok till min sista dag — det är
jag van vid se’n jag kunde gå för mig själf. Och
alltid har jag varit ett spektakel för andra. Edra
gamla kjolar har jag fått slita ut — jag har aldrig
varit klädd som andra hemmansdöttrar — det finns
inte en torpartös, som inte har begrinat mig, när
jag gått till Quds hus. Och den jag ville haft fick
jag inte ta’ —”
“En fattig dräng!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
