Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl ihåg prestabonden gick till kungs i fjor
och vann på prosten?*’
“Gå de då ända till Stockholm? Här är
ju 60 mil.’*
“Det är bäst, för då få de snacka med
kungen själf.**
Så band mor på mig förhänget.
“Hur går det till, när de se kungen?**
sporde jag henne.
“Karlarne bocka och kvinnorna niga ända
ned till jorden, och så strö de blommor på vägen
— du kommer i hog hur det står de gjorde
vid Frälsarens intåg i Jerusalem.**
Det gick rundt i hufvudet på mig: det
var som om jag gått i sömne, medan jag
klädde mig; jag glömde till och med bort.
hur ondt det gjorde, när mor gned mig bak
öronen och tvålade in hela ansiktet. Det sved
i ögonen så att jag höll på att gråta, men
jag sväljde tårarne för kungens skull. Vi voro
riktigt fina: och mor tog vigselringen, som låg
i läddikan1, utom då hon gick till nattvarden
— då bar hon den ju alltid.
När vi så voro färdiga, tog far fram sitt
psalmodikon och så sjöngo vi sv. ps. N:o 300.
Där sjöngs alltid psalmer hemma om
sön-dagarne och när annars det var högtidligt.
Mor grät, när vi kommo till tredje versen:
“Ifr&n din konungsliga stol
Ditt anlete, likt Herrans sol,
Skall ljus och glftdje sprida.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
