- Project Runeberg -  wegener /
182

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig vandrandet västerut i det jämförelsevis lila
Madagaskarflakets kvarstannande i öster, vilket i förening med
polflykten ger detsamma en resulterande rörelse mot nordost.
Kanske får man även sätta det unga östafrikanska
förkastningssystemet, dit även de förkastningar som avskilt
Madagaskar torde höra, i samband med vandringen västerut,
ehuru det här icke längre är fråga om girlander, utan om
något större flak. Vid Afrikas västkust synas visserligen
Kanarieöarna och Kap Verdeöarna ha avlägsnat sig i
västlig riktning från kontinenten, sedan de i jämförelsevis sen
tid avskilts från denna; dock torde detta förhållande att
sima löper något litet i förväg västerut kunna förklaras av
simas strömningsrörelse i dess helhet vid Atlantens
öppnande och skulle väl då endast betyda att Atlantens
simayta uttänjes som gummi allt efter som öppnandet
fortskrider. Det kan också vara möjligt att simas
inströmmande i sprickan här tagit överhand.

Huruvida alla detaljer i förskjutningarna kunna
framställas genom dessa komponenter, polflykten och
vandringen västerut, torde få lämnas oavgjort. De viktigaste
rörelserna synas dock tämligen väl kunna härledas ur dem.

Alldenstund sprickor och förskjutningar höra samman,
kunna vi vänta oss ett visst system även i anordningen
av sialskorpans sprickor. Vandring västerut borde
motsvaras av meridionala sprickor, och även polflykten kunde
tänkas uppträda i samband med meridionala sprickor,
särskilt om de nå ända till polen. Redan förut är nämnt att
vi hos gravsänkeförkastningarna och hos isärsprickningen
i själva verket kunna iakttaga en viss förkärlek för den
meridionala riktningen; som exempel anförde vi det
östafrikanska förkastningssystemet, Rhensänkan och
framförallt den stora atlantiska klyftan. Även exempel på
sprickornas framträngande ända fram till polen kunna anföras,
nämligen de tillspetsade sydändarna av Sydamerika, Afrika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wegener/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free