- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
102

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men för att bli vid sådana som gå igen, så vet
man, att vid Boråsakärret i Örkeneds socken blef för
längre tider sedan en man från Borås ihjelslagen och
nedgräfd i kärret. Men mördaren fick ingen nattro
för denne döde; derför slog han en påle genom hans
kropp, och så måste han så till vida bli der han var,
så att han ej mera förmådde gå från kärret; men ännu
händer det, att man kan få se honom der i skepnad
af en grå häst.

Det är ej längre sedan än att jag godt kunde
nämna personernas namn, att presten i Örkeneds och
Glimåkra socknar, hvilka förr utgjort ett pastorat, sent
en natt skulle köra från Örkened och hem och ej
kunde få det ena hjulet till att bli på axeln, utan jemt
refs af. Trött af detta upptåg, befalde presten
drängen slutligen att kasta hjulet upp i vagnen och köra
vidare; det skulle nog gå med de tre hjulen. Det
gjorde det också, och de kommo lyckligt hem; men
presten sade till drängen, att hjulet kunde ligga i
vagnen tills det blef morgon. När det nu blef
högljus dag, kallade presten drängen in till sig och bad
honom gå och se hvad det var, som rifvit hjulet af
axeln och så sjelf nödgats bära upp vagnen. Drängen
gick, kom igen och bad presten komma ut, ty der
stodo två menniskorefben och uppburo vagnsaxeln.
Presten gick då ut och hemförlofvade dem.

En dragon af mina bekanta, som hade hemma
i Örkeneds socken, skulle en natt gå hem, och såg
då något, som liknade en hösäck, stå midt på vägen.
Han undrade på detta och gick rundt omkring säcken,
men blef så ett stycke derifrån kastad ned i gropen.

Senare en natt gick han till kvarnen med en
säck kom och skulle då öfver en å; spången der var
lagd af grofva ekebjelkar, och ändå både såg och
kände han hur de svigtade under honom. Han tänkte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free