Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har han icke infört1); men det var dock en nästan ny uppfattning
af skaldekonsten han i lif och skrifter gjorde gällande, och detta
är tvifvelsutan hans största betydelse. Han bröt nemligen med den
rata kallas han Ostrogothus); fadren var en kapten Johan Erichsson och
modren styfdotter till amiralen Lars Mattsson, adlad Strusshjelm, C. Gr.
Wran-gels vapenbroder; Lars Johansson fick pä dennes bekostnad en vårdad och lärd
nppfostran, studerade i Upsala (hade der sannolikt beröring med flere
medlemmar af “Upsala-skolan“), vistades utomlauds någon tid, möjligen såsom
följe-slage åt den unge Carl Philip Wrangel, hvars i London 1668 inträffade död han
så vackert besjungit. Omkring 1668 kom Lars Johansson till Stockholm,
uppehöll sig sedan en tid i Upsala för att gifva lektioner, men återvände
snart till hufvudstaden, der han nu började sin egentliga verksamhet
såsom tillfällighetsdiktare; blef i November 1669 inmanad i häkte för ett
qväde vid landshöfdingen frih. Conrad Gyllenstjernas och frkn Christina
Ulfsparres bröllop, blef visserligen snart försatt på fri fot, men dömd att
hålla sig ett år ifrån “denna stadens societet och gemenskap“. Han måtte
dock så fort sig göra låtit hafva återvändt till Sthlm och med
oförmin-skadt rykte fortsatt sitt festqvädande på svenska, tyska, engelska,
holländska, franska, italienska och latin. “Lucidor den olycklige“ fick, såsom han
sjelf förespått, en hastig död, i det han den 13 Aug. 1674 vid 5-tiden på
morgonen föll i en duell med löjtnant Arvid Chr. Storm (sedermera
generalmajor i norsk tjenst) på källaren Fimmelstången. — Af hans
skrifter utkom en samling 1685 Lucida in t er v all a (en allusion i
dåtidens smak på skaldenamnet, hvilket påminner om de namn medlemmarne
af Svanorden vid Elbe plägade antaga); år 1688 utgaf en Johan Andersin
en temligen fullständig, men slarfvigt hopkommen upplaga af hans dikter:
H elicons Blomster, hvilken något förbättrad 1869 omtrycktes af
Hanselli. Huruvida L. kan anses vara författare till “Guds verk och
Hvila“, hvilken Spegel endast skulle hafva fullbordat och utgifvit, har
Klemming i Samlaren årg. 1883 h. I sökt utreda; förf. af denna uppsats
har samlat några nya bidrag till frågans lösning, hvilka möjligen komma
att utgifvas. — Utom tillfälligketsqväden och visor innehålla “Helicons
BIomster“ en öfversättning af holländaren Cats’ <cMæchden-Plicht“: Om
een Möös plikt, hvilken N. Keder fullbordat; den är högst tråkig och
moraliserande, men har h. o. d. några burleska vändningar och saftiga
uttryck. Den obscena visan Nyss när Frigga sat i bade har blifvit
sär-skildt tryckt såsom ett tillägg till Hansellis uppl., den der skulle följt
såsom n:r XIX af de verldsliga visorna, hvadan den ock är paginerad
53—55.
*) Originel är han dock i sin visdiktning; för öfrigt begagnade han
nästan uteslutande alexandrinen, hvilken han trots allt slarf behandlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
