- Project Runeberg -  Det carolinska tidehvarfvets komiska diktning /
43

(1888) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på okunnighet om sjelfva dikten, då Grusse1) talar om Hercules
såsom “ein gnomischcs Gedicht..., worin er [Stiernhielm] bei sonderbarer
Mischung antiker und modemer Sceuerie an jene alten Holzschnitte
des 16:ten Jalirhunderts erinnert, auf denen wir Troja mit
Douner-biichsen niederschiessen sehenu. — Allegorien bibehåller diktaren,
och Malmström klandrar honom derför; men han har, såsom
Atter-bom påpekar, inlagt deri mera rörlighet, mera liffull personifikation,
än man finner hos de antika skalderna. Dessa behandla ämnet med
hjeltediktens patos, och häri skiljer sig också Stiernhielm från dem.
Hans poem är nemligen icke att anse såsom ett epos — ehuru
ut-målningarna deri ofta äro gjorda med epikens breda pensel — i
likhet med Silii Italici, hvilken liksom Rudbeckius* slutar sin
framställning med en berättelse, att Hercules verkligen beslöt sig för att
vandra Dygdens väg, då deremot Stiernhielm lemnar detta oafgjordt
och afslutar dikten med Dygdens sköna skildring af ålderdomen —
ett fint poetiskt drag, som höjer skaldestycket från den lägre
prosaiska didaktikens ståndpunkt. En lärodikt är det visserligen,
deri skalden låter den “allegoriserade svenske läsaren“ välja
mellan den i lustans mantel klädda lasten och den kanske ej så be-

Arvidi svftur, då lian a. a. s. 168 säger: “Hexameter Catalecticus
foerni-ninus Heroicus, kan kallas aff oss Andreanns eller Aroensianus aff thes
Authore M. Andrea Aroensi“; hvilket “namn det icke lyckats41 Melin “att
på något annat ställe återfinna44 (a. a. s. 12) troligen på grund af den
mera ovanliga benämningen Aroensis för Arrebo. E. Meyer tror sig
emellertid gifva upplysningar om mannen a. a. s. 164 noten: “Den af
Andreas Arvidi nämcle Andreas Aroensis’ (om honom se Hammarsköld s. 76,
Schiick s. 335) hexameter (Sv. Poet. s. 168) är nu mera förlorad.44 Den
af Hskld och Schiick på angifna ställen omtalade svenske skalden är
Andreas Arosiandrinus, på hvilket namn aldrig Aroensis, men möjligen
Arosiensis skulle kunna häntyda; den gifna anvisningen är, som vi finna,
vilseledande. — För öfrigt har man hittills oftast uraktlåtit att undersöka
den nära öfverensstämmelsen mellan Arvidi’s Manudnctio och Ravns två
år förut utkomna verk, hvilken öfverensstämmelse bl. a. denna
gemensamma hexameter-beteckning bevisar, och som dock redan för flera år
sedan är i andra hänseenden påpekad af Axel Kock: Om svensk aksent II,
kap. om “Fortis plats i komposita under 1600-talet44.

M Lehrbuch einer allgemeinen Literärgeschichte, Leipzig 1853, bd.,
3 Abtk. II s. 300.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wecarolin/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free